Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försenad Rakel hot mot rökdykarnas säkerhet

Vid en brand på Åbyverket slutade rökdykarnas gamla komradioutrustning att fungera. Och det är inte enda tillfället. Ett fördröjt domstolsavgörande står i vägen för att införa det nya digitala radiosystemet Rakel.

Annons
Nerikes brandkår har problem med kommunikationsutrustningen. Det gamla systemet är inte pålitligt, det har upphört att fungera under skarpt läge flera gånger och det nya dröjer.  Rödykaren på                            bilden heter Oskar Garp.

– Det är synnerligen allvarligt. Vi vill ha högsta möjliga säkerhet för våra rökdykare, säger P-O Staberyd, brandchef på Nerikes brandkår.

Han är påtagligt frustrerad. Efter upphandlingen, i slutet av förra året, skulle det moderna kommunikationssystemet ha införts. Men ett av företagen som var part i upphandlingsförfarandet var missnöjt och ville få ärendet juridiskt prövat. Sedan dess har de juridiska kvarnarna malt hos förvaltningsrätten i Karlstad.

– Vi ser ju riskerna och bekymren det här innebär för våra rökdykare och har stött på förvaltningsrätten flera gånger för att få ett beslut, säger P-O Staberyd.

Finns det konkreta exempel på när systemet inte fungerat?– Ja, vid en mindre brand på Eons anläggning Åbyverket nyligen hade rökdykarna problem. Det finns flera incidentrapporter. Det här innebär inte risker för tredje man, men att det påverkar våra insatser är illa nog.

Trots att det gamla systemet är på väg att haverera vill man i det här läget inte investera i något annat tillfälligt.

Till semestrarna hoppas man att man ska ha fått ett positivt besked från förvaltningsrätten och att man ska ha kunnat införa Rakel.

Men inte nog med att införandet av det nya kommunikationssystemet hos Nerikes brandkår blivit kraftigt försenat. När det införs ökar årskostnaderna rejält. Närmare bestämt med drygt 2,6 miljoner.

Kostnaderna handlar om abonnemangsavgifter som man betalar per radioapparat.

– Totalt kommer det att kosta 2,7 miljoner per år jämfört med 60 000 kronor i dag. Vi har fått begränsa antalet apparater till 120 stycken för att kunna hantera det ekonomiskt. Förutom det har vi fått rationalisera i verksamheten, säger brandchefen P-O Staberyd.

Hur har den rationaliseringen sett ut?– Vi har tagit lite här och lite där. Men det är svårt att klara en sådan här kostnadsökning inom befintlig budget.

Ameer Sachet (S) är ordförande i Nerikes brandkårs direktion.Han är bekymrad över situationen med fördröjningen av Rakel i förvaltningsrätten.

– Vi kan inte ändra på direktiven. Det har blivit som det har blivit och vi kan bara hoppas på att det löser sig så snabbt som möjligt, säger Ameer Sachet.

Enligt honom kan Nerikes brandkår kan inte räkna med att verksamhetens budget ökar med motsvarande kostnad som införandet av Rakel innebär.

– Som det ser ut nu får man hantera det inom befintlig budget, säger Ameer Sachet (S).

– Vi har hjälpt till med extra pengar till en advokatfirma man anlitat för att driva ärendet i förvaltningsrätten. Mer än så kan vi inte göra. Det kan ju bli aktuellt med en större budget, men då måste de åtta medlemskommunerna besluta om det, säger han.

2 537 insatser

Nerikes brandkår är ett kommunalförbund mellan Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora.

Förbundet grundades av Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg 1998. Lindesberg och Nora anslöt sist, år 2010.

Nerikes brandkår omfattar 27 brandstationer och räddningsvärn. Två av dessa är heltidsstationer; den i Örebro och den i Bysta mellan Kumla och Hallsberg. Förbundet har en årsbudget på 131 miljoner kronor.

Under 2012 utförde Nerikes brandkår 2 537 insatser, varav 1 283 var i Örebro kommun.

2012 gjordes de flesta insatserna i december, 262 stycken, till följd av en stor ökning trafikolyckor.

Mer läsning

Annons