Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frias trots nazistflagga

Iklädd en tröja med ett hakkors erkände 29-åringen för poliserna: Det var han som hade hängt upp nazistflaggan på huset. Men sedan ändrade han sig – och nu frias länsbon från tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp.

Annons

Det var i samband med en halloweenfest i oktober 2009 i 29-åringens hem som en hakkorsflagga sågs vaja på hans husfasad.

Det här ledde till att han åtalades för tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Åklagaren ansåg att flaggan skulle ses som en tryckt skrift i likhet med exempelvis en tidning eller en bok. Och som tryck skrift förmedlade flaggan ett budskap som uttryckte hot eller missaktning mot en folkgrupp med anspelning på bland annat ras och hudfärg.

Flaggan var dessutom importerad vilket medförde att mannen skulle hållas ansvarig för att ha spridit innehållet i Sverige.

Det fanns flera besvärande omständigheter som talade emot honom:

När polisen kom till platsen erkände 29-åringen att det var hans flagga och att det var han som hade hängt upp den.

Han var klädd i en munkjacka med ett hakkors på.

* I ett polisförhör långt senare, i maj 2010, erkände han på nytt att han satt upp nazistflaggan.

Men under rättegången tog 29-åringen tillbaks sina uppgifter och förnekade brott.

Han var väldigt full när polisen kom till hem till honom, och anledningen till att han tog på sig skulden var att han inte ville ha något bråk. Tingsrätten menar att hans kraftiga berusning gör att man måste bedöma erkännandet med ”betydande försiktighet”. Han kan ha misstagit sig angående det verkliga händelseförloppet.

Erkännandet i polisförhöret i maj 2010 förklarade 29-åringen med att han trodde att saken då skulle rinna ut i sanden. Detta baserade han på sina tidigare erfarenheter av kontakt med polisen. Förklaringen kan enligt domstolen inte avfärdas helt utan vidare.

Tingsrätten noterar även att det inte finns några vittnen som såg honom hänga upp flaggan. Polisen har heller inte hållit några förhör med de andra festdeltagarna.

Domstolen konstaterar också att det var många som deltog i festen och att betydligt fler än 29-åringen kan ha fäst flaggan på fasaden.

Fakta

Mål som rör tryck- och yttrandefriheten skiljer sig från exempelvis vanliga brottmål, i och med att de avgörs av en jury och tre domare.

Om juryn kommer fram till att det inte föreligger något brott frias den åtalade.

Om juryn anser att den åtalade är skyldig prövas saken en gång till. Detta görs av de tre domarna som då fortfarande har möjlighet att frikänna den åtalade.

Det är Justitiekanslern som fattar beslut om åtal ska väckas i tryckfrihetsmål. Talan i domstolen förs oftast via ett ombud, som i det här fallet genom en lokal åklagare.

I vissa fall krävs tillstånd av regeringen för att åtal skall få väckas.

Mer läsning

Annons