Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gymnasieelever undersöker idrottens inverkan

Fysisk aktivitet förbättrar hälsan men även skolresultaten. En grupp gymnasieelever ska undersöka närmare om detta stämmer genom att leda och följa elever i årskurs 5.

Annons
Glädje. Gymnasieeleverna leder de extra idrottslektioner som årskurs 5 får i projektet. Förhoppningen är att överföra en positiv känsla till de yngre eleverna.

Eleverna i femman kommer springande in på idrottsplanen och blir mottagna av gymnasieeleverna. Den här dagen är det löpning, fotboll och lekar de kan välja mellan. Snart är alla uppdelade i olika grupper och aktiviteterna är i gång.

Gymnasieungdomarna läser andra året på Pihlskolans samhällsvetenskapliga program, och har valt idrottsprofil. De ska följa femteklassen i tre terminer, undersöka om idrott och fysisk aktivitet har någon inverkan på barnens skolprestationer.

– Bevisligen ska idrotten ha betydelse, säger Alice Thörnblom som tillsammans med Nicole Lindén, Alice Markström, Filippa Wallin, Elin Walstad, Karin Jansson, Daniel Strand och Gutale Hasan genomför undersökningen.

Inspirationen har de hämtat från det så kallade Bunkefloprojektet. (Förklaras i artikeln intill)

– Enligt den forskning som bedrivits genom projektet ska fysisk aktivitet direkt påverka och ge ökad koncentration och bättre motorik exempelvis, säger Alice Thörnblom.

Eleverna i den utvalda årskursen har fått göra prov i svenska, engelska och matematik. Föräldrar och lärare har fyllt i en enkät med frågor hur de upplever barnen i fråga om bland annat koncentration.

– Sedan får eleverna mer tid för idrott i skolan jämfört med andra, upp till 4–5 tillfällen mer i veckan, säger Nicole Lindén.

Gymnasieeleverna planerar och leder de extra lektionerna som ska erbjuda stor variation. När projekttiden går mot sitt slut får femmorna göra nya prov i svenska, engelska och matematik. Föräldrar och lärare fylla i nya enkäter.

– Målet är att se om det skett någon förändring. För att säkra resultaten och ha något att jämföra med har vi en kontrollgrupp, en annan klass 5 som inte får någon extra idrott. De genomgår samma prov som den undersökta klassen, föräldrar och lärare svarar på enkäter, säger Alice Thörnblom.

För gymnasieeleverna känns det spännande att starta projektet. Ett stöd efter vägen är deras lärare Greta Hidén som är med vid samtliga lektionstillfällen samt ger den coaching som behövs.

– Förutom själva resultatet ger projektet många ringar på vattnet. Förhoppningen är att sporra femteklassarna och få dem intresserade av idrott, säger Alice Markström.

– Vi själva växer som människor genom att hålla i projektet. Lär oss bland annat hur det är att vara ledare, säger Alice Thörnblom.

Alla är medvetna om ansvaret, men framhåller att det lustfyllda och glädjen ska vara tongivande.

– Idrott är roligt och det vill vi att fler ska känna, säger gymnasieeleverna.

Ledarskap. Gymnasieungdomarna lär sig även att bli goda ledare genom projektet.
Lekfullheten är en utgångspunkt i projektet. Idrott ska vara kul.

Mer läsning

Annons