Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag är ju bara mig själv”

GRYTHYTTAN.God kamratskap och en positiv inställning i såväl mot- som medgång ger Pierre Eriksson GIF:s stipendium till Karl-Erik Karlstens minne.– Jag är ju bara mig själv, säger Pierre och skrattar.

Annons
God kamrat. Pierre Eriksson har tilldelats Grythyttans IF:s första stipendie i Karl-Erik Långis Karlstens namn för sin goda kamratskap. Här tillsammans med sonen Hector. BILD: BIRGITTA SKOGLUND

Han är enkel att få kontakt med och bjuder på sig själv. Pierre Eriksson är en uppskattad lagmedlem och kamrat inom Grythyttans IF. Han är en slitvarg i träningssammanhang och ställer så långt det bara är möjligt upp på matcher. Glad och positiv stöttar han lagkamraterna i alla väder.

Pierre har hört motiveringen till varför han tilldelats stipendiet som Sture Beckman instiftat till minne av idrottsprofilen Karl-Erik Karlstens minne.

– Självklart är jag glad. Det är roligt att bli uppskattad.

Naturligt att ställa upp

Men han anstränger sig inte för att vara på något särskilt sätt. För Pierre är det naturligt att ställa upp, vara juste och snäll. På frågan vad god kamratskap är finns inget enkelt svar.

– Att finnas där och att lyssna om någon vill prata, kanske.

Han kan ha svårt att säga nej, men måste han så är det så.

Fotbollen har funnits med sedan barnsben. Pierre är en rastlös person och vill gärna ha något på gång. I dag är det ett ständigt pusslande då han och sambon Emelie Flygelholm har tre små barn tillsammans. Med skiftjobb och ett hus som också behöver lite omsorg är schemat ofta fullspäckat.

Offensiv

Ändå missar han sällan en träning och roligast är förstås matcherna.

– Helt klart är det vinst som gäller. Det är därför man spelar. Jag vet inte om jag är en dålig förlorare, men det är klart man kan bli arg och besviken om spelet blir fel. Men det går snabbt över.

Han är en offensiv spelare, driver gärna på och vill vara med där det händer.

– Viktigast av allt i fotboll och i allt annat också är nog viljan. Utan den kommer du kanske inte ens på träningen. Sedan behöver man ha en vinnarskalle och självklart bra fysik.

Trivs i skogen

Ett par gånger i veckan är det träning med laget och däremellan upprätthåller Pierre kondition och styrka i skog och mark där han gärna vistas. Ofta tillsammans med hundarna i jaktsammanhang.

Särskilt mycket tid som åskådare på fotbollsläktare eller framför teven blir det däremot inte.

– Jag hinner helt enkelt inte. Landskamper missar jag ogärna, men i övrigt blir det väldigt sällan.

Stipendiet är på 1 000 kronor och det tog Pierre emot i samband med GIF:s säsongsavslutning.

– Jag vet inte vad jag ska göra med pengarna, men kanske jag köper en träningsoverall.

Mer läsning

Annons