Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kolmilan tändes för 27:e gången

Tändstickan fräser till och fattar eld. En säker kvinnlig hand för den brinnade stickan närmare och närmare kolmilan. Träet tar eld och uppdraget är slutfört. Torpcirkelns Ann-Britt Törnkvist kan pusta ut och beundra milan som bär hennes namn.

Annons
Eftertraktade bullar. Doften av rök får tävla med den aptitretande doften av kolbullar.

Närmare hundra människor samlades på fredagskvällen för att se när kolmilan tändes. Det var den 27:e i ordningen. Men intresset för Silvergruvans kolmila verkar inte ha slocknat.

– Att de aldrig lär sig, skojar Dan Forsberg från Torpcirkeln Silfvergrufvan.

Fyra helger

Milan kommer att kola i fyra helger framåt. Det bjuds på sång och musik varje lördag och söndag. Och skogsköket serverar kolbullar till alla hungriga. Milan bär för det mesta ett kvinnonamn. Dan Forsberg refererar till milan som ”hon”. En mila och en kvinna delar vissa egenskaper.

– ”Hon” är svår att få dit man vill, säger han skämtsamt.

Bertil Berglund står framför folksamlingen och hälsar välkomna. Han ropar upp Ann-Britt Törnkvist för att hon ska tända milan. Att få det uppdraget är en stor ära, och hon tycker att uppgiften är rolig. Hon har hjälpt till med milan i flera år och stekt kolbullar till besökarna.

– Det är något speciellt med en kolmila, det är så okonstlat, säger Ann-Britt Törnkvist.

En samlingspunkt

Hon berättar att det är en samlingspunkt där nya och gamla vänner kan mötas. Själv tycker hon om doften. När hon åker hemåt brukar hon veva ned bilrutan och andas in den karaktäristiska doften av bränd björk från kolmilan. Och hon är inte den enda som fascineras av röken. När ceremonin är över dröjer sig många kvar för att fotografera milan. Kön till matståndet är lång. Trubaduren Bo Persson börjar spela och sjunga. Solens stålar lyser på röken, milan i gläntan ser nästan överjordisk ut.

Mer läsning

Annons