Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunens låneskuld ökar

Kommunens låneskuld är hög och kommer enligt prognoserna att öka ytterligare. Det innebär i slutänden konsekvenser för verksamheten framhåller ekonomichef Jessica Jansson.

Annons

– För många är det svårt att förstå kommunens 5-årsplan, sparkravet på 55 miljoner kronor 2010-2014 för att sänka driftskostnaderna. När resultaträkningen visar att kommunen går plus undrar man varför det måste sparas.

Jessica Jansson framhåller det pedagogiska bekymret och säger att skillnaden är stor mellan resultat- och balansräkning.

– Resultatet är bara en ögonblicksbild. Balansräkningen visar hur kommunen mår ekonomiskt. Här räknas lån, borgensåtaganden, pensionsskulder, tillgångar i fastigheter, likvida medel, inventarier och allt annat in.

Ett långsiktigt mått är kommunens soliditet, det vill säga den ekonomiska styrkan och betalningsförmågan.

– Räknar vi samman alla skulder inklusive pensionsskulden blir resultatet negativt.

– Det du har i plånboken kanske inte är dina pengar, om du har lån.

Kommunens låneskuld var vid 2010 års slut 112,8 miljoner kronor. Enligt beräkningar kommer lånen att öka. Under hösten kan ytterligare nyupplåning krävas och innan årets slut kan låneskulden vara uppe i 150,7 miljoner kronor.

– I förhållande till antalet kommuninnevånare är låneskulden stor. Vi ligger helt fel i jämförelse med andra kommuner i länet och hela riket. Vi måste jobba för att sänka den, säger Jessica Jansson.

Enligt ett långsiktigt beslut ska kommunen amortera 4 miljoner kronor/år. När verksamhetenas budgetar inte håller och kostnaderna för beräknade investeringar är höga är amorteringar inte möjliga. Man har i stället tvingats ta nya lån.

– Allt hänger ihop. I en kassaflödesanalys syns att det har gått ut mer pengar än vad det kommit in.

Jessica Jansson är övertygad om att låneskulden kan sänkas, om alla är med på tåget.

Men vad händer om kommunen struntar i balanskrav och soliditet? Kan en kommun gå i konkurs?

– Nej. Men det kan bli frågan om statlig tvångsförvaltning, man tar helt enkelt över. Det har ännu inte hänt någonstans än och där vill vi inte hamna. Det skulle innebära att vi tappar beslutskontrollen helt lokalt.

Mer läsning

Annons