Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Motar smärta i grind med liv i rörelse

Stillasittande kan vara lika farligt som rökning och smärta behöver inte vara ett hinder för träning. Sjukgymnasternas artrosskola slår hål på en rad myter.

Annons
Goda cirklar. Anna Aggeborn, Daniel Hamberg, Anna Åhl och Miia Aho är sjukgymnaster på Hällefors vårdcentral som vill öka kunskapen kring bland annat artros och hur viktigt det är att människor är i rörelse hela livet.

Ett ömmande knä eller en smärtande höft gör det svårare att hålla igång. Kroppens eget försvar när det gör ont är att hålla sig stilla.

– Vilket kan leda till en ond cirkel. Inaktivitet kan faktiskt förvärra smärtan. Stillasittande kan leda till övervikt som inte gör saken enklare, säger sjukgymnast Miia Aho på Hällefors vårdcentral.

Tillsammans med

sina fyra kollegor jobbar Miia Aho för att öka kunskapen och få människor i rörelse. Artrosskolan är ett led i arbetet. I oktober förra året drog sjukgymnassterna igång ett nytt arbetssätt under namnet Bättre omhändertagande. Från att tidigare träffa runt 15 personer per år har man redan kontakt med dubbla antalet.

– Målet är att etablera tidig kontakt för att kunna jobba med det friska. Vi vet i dag att det genomförs många onödiga knäoperationer. Inställningen nu är att operation ska komma i absolut sista hand, säger Miia Aho.

Träning är en lösning. Genom att bygga upp den egna muskulaturen, stärka skelett och leder är det möjligt att minska smärta.

– När operation sedan är den enda utvägen är den tränade bättre förberedd. Rehabiliteringen blir också lättare.

Ingen blir någonsin för gammal för att börja träna. Miia Aho framhåller även vikten av att fortsätta ett rörligt liv även om krämpor dyker upp.

– Många undrar om det går att träna även om det gör ont. Svaret är ja. Men det är viktigt att hitta sin egen nivå. Smärttröskeln är individuell. Man ska hitta den egna gränsen för acceptabel smärta.

Träning har visat

sig ge direkt positiva effekter för personer med artros. Brosket belastas och avlastas, ledväska pumpas genom leden vilket tillför näring. Även nybildning av brosk stimuleras vid träning.

– Vi jobbar med hjälp till självhjälp. Förutom att informera om själva sjukdomen ger vi råd och tips om övningar och lämpliga aktiviteter.

Grupperna inom artrosskolan kan också ge varandra stöd, tips och genom diskussioner hitta lösningar.

– En del finner varandra, går ut på promenader eller tränar tillsammans.

Att hitta det som roar och känns bra är viktigt påpekar Miia Aho.

– Ingen ska behöva ge upp något som är roligt. Man kan dansa varannan dans eller åtminstone en stund. Artrosen är ändå kvar, men är lättare att glömma bort då det känns kul.

Sjukgymnasterna vill puffa människor in i de goda cirklarna. Då kroppens endorfioner (hormoner som är kroppens eget morfin) får komma i omlopp. Endorfinerna aktiveras vid känslan av glädje, men också vid fysisk aktivitet.

– Svårast är kanske att få nya vanor, att inte ge upp. Träning resten av livet är det som gäller.

I vardagen. Miia Aho visar enkla övningar som ger styrka och som kan bli en del i vardagslivet.
Stärkande. Träning är bra för det onda knät konstaterar Ulrika Sjökvist som nyttjar vårdcentralens träningslokal.

Artros är en sjukdom

Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion i leden.

Risken att utveckla sjukdomen ökar med stigande ålder. En angripen led är stel och smärtar. Obalans uppstår ofta.

Idag finns ingen behandling som stoppar sjukdomsförloppet. Fysisk aktivitet har dock positiv påverkan.

Ofta drabbade leder är knän, höfter och fingrar. Men artros kan förekomma i alla leder som har broskklädda ledytor.

Orsaken bakom artros är inte helt klarlagd. Man vet dock att sjukdomen är ärftlig.

Något fler kvinnor än män drabbas av artros.

Mer läsning

Annons