Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny utbildning ska ge smartare skogsbruk

Ny kurs i skogsbruk och energiproduktion kan förändra både framtidens skogslandskap och energiförbrukning. Gammelkroppa skogsskola utbildar med sikte på hållbar utveckling.

Annons
skogsfrälst. Ronny Sjöqvist är tillförordnad rektor och undervisar i skogsbruk på Gammelkroppa skogsskola.Foto: Helena Björk

Hällefors. Skogsbranschen behöver relevant kunskap för att följa paragraf 30 i skogsvårdslagen: att biologiska mål väger lika tungt som produktionsmålen i skogen. Möjligheterna för att öka både inkomsterna för skogsägarna och främja återväxten i skogen är flera.

Om detta startar skogsskolan Gammelkroppa mellan Filipstad och Hällefors nu en ny specialinriktad kurs.

Genom att ta till vara hela trädet i stället för att lämna grenar och toppar i skogen kan det säljas som bränsle till fjärrvärme. Överbliven bark och sågspån pressas till pellets och eldas redan i många värmepannor. I Örebro värms vattnet i 99 procent av innerstan upp av fjärrvärme. Skillnaden mot tidigare är att förutsättningarna för att transportera restprodukterna från skogen förbättrats.

Kursens nya inriktning ”alternativ energiproduktion” är alltså ett resultat av behovet på marknaden. Skolan som drivs av en stiftelse bestående av Örebro läns landsting, Region Värmland och Gammelkroppa Stödförening har gott anseende i branschen.

Förutom det tvååriga skogsteknikerprogrammet ges den nu aktuella intensivkursen. Ronny Sjöqvist projektleder och undervisar.

– Kursen har funnits i andra former tidigare. Eleverna i förra årets kull som började med varierad förkunskap har alla fått jobb, berättar han. Biologer och skogsmaskinförare har blivit virkesköpare, inspektörer på skogsägarföreningar, rådgivare på skogsbolag och myndigheter samt enskilda skogsägare med kunskap om hållbart skogsbruk. Många av dem i Örebro län.

Men Ronny Sjöqvist är också kritisk mot sin egen bransch.

– I dag har många samma utbildningsbakgrund och erfarenheter. Det är betydligt fler killar än tjejer. Man måste ha gått skogsutbildning i gymnasiet för att ens ha möjlighet att läsa vidare.

På samma sätt tror han att traditionen hindrar långtidsarbetslösa och nya svenskar att vända sig till skogsindustrin. Nu importeras arbetskraft på ibland oseriösa villkor från bland annat länderna i Baltikum.

Detta gör att Sverige går miste om till exempel skatteintäkter. Ett bättre sätt vore om branschen i stället rekryterade svenskar från fler olika grupper.

Detta tror han även ligger bakom de senaste dagarnas statistik om att färre jobbar i skogsindustrin – en minskning med 3,5 procent sen 2011. I själva verket görs jobbet av importerad arbetskraft som inte syns i statistiken, menar han.

– Vi uppvaktar Arbetsförmedlingen och kommunerna i Hällefors och Filipstad. Intresse finns bland både arbetssökande och arbetsförmedlare. Men det saknas pengar för att komma i gång.

kalhygge. Trakthyggesfritt innebär att det på ett område finns träd i alla dimensioner och höjder. Teknik och ekonomi för det saknas ännu. Därför ser vi fortfarande kalhyggen i skogen.

Skogsbruksskolan

Gammelkroppa ligger utanför Filipstad och tillhör Bergslagen.

Man tror att namnet syftar på ”gamla malmkroppen”, eftersom det fanns gott om malm i trakten.

Malmbrytningen krävde stora mängder ved. Därför började man utbilda skogsvaktare här 1860.

I dag är Gammelkroppa en privat högskola.

I augusti arrangeras skogs- och vildmarksmässa på Gammelkroppa.

Källa: gammelkroppa.se

Mer läsning

Annons