Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ultralätta vingar bär bra över skogen

Finns det något intresse för att bilda en ultralätt undersektion till Hällefors flygklubb? Den frågan föranledde lördagens flygdag, och fick upp NA:s utsända på en tur bland molnen.

Annons
Från ovan. Flygläraren Matti Sorvari manövrerar tryggt maskinen över omgivningarna kring flygfältet i Dammshöjden.

På morgonkvisten såg det dystert ut för flygentusiasterna. Krister Kalsmoen, Nykroppa, en av tre initiativtagare, höll telefonkontakt med flera ultralätta flygekipage som hade svårigheter med vädret.

– Det ser aningen uppsprickande ut över fälten så gör gärna ett försök, sa han i luren till några flygkompanjoner från Stockholm.

I Köping väntade Mikael Vuorijärvi, också initiativtagare, med flera på att komma i väg i sina ultralätta flygplan. Just vikten har de emot sig när vinden friskar i, då blir det skakiga turer.

Lättare att ta sig till flygfältet bortom Silvergruvan hade tredje initiativtagaren, Niclas Strandberg från Yxsjöberg, haft i sin gyrokopter. Den trollsländelika maskinen är stabilare att ta sig fram i när det blåser och uppe i luften märker man knappt heller att det regnar, intygar Niclas.

Han har haft maskinen sedan 2007 och dess nackdel är att det blir kallt i luften, då man sitter oskyddat. Men det råder el-kläderna bot på.

Flygintresset har arrangörstrion haft sedan barnsben.

– Jag var väl 6–7 år när jag blev fast, berättar Krister.

Men det dröjde tills han var bortåt 30 innan ekonomin tillät honom att ta flygcertifikat.

– Det är därför fler börjar med ultralätt, för att det är betydligt billigare, förklarar han.

Niclas beskriver känslan i gyrokoptern, som också räknas till de ultralätta maskinerna, som att åka motorcykel i himlen.

– Det är den känslan man är ute efter, och många som har gyro är också hojåkare. Men inte jag. Jag gick direkt på den här, skrattar han som också tog sig upp i luften för egen maskin först i 30-årsåldern.

Tolv lätta maskiner hade man räknat in skulle kunna komma till flygdagen, men vädret satte ribban lägre. Framåt elva landade dock Mikael Vourijärvi och gänget från Köping med två ultralätta plan, och det gavs tillfälle att följa med på en tur upp mot skyn. Då hade det också börjat bli trångt på besöksparkeringen.

– Över förväntan faktiskt, att det kommer så många trots att det inte är det roligaste vädret, konstaterar Mikael nöjt framåt lunch.

– Tanken är att liva upp flygfältet lite och kunna göra olika arrangemang för folk och även bjuda in andra klubbar att vara med, och då är det kul att det finns intresse, säger han.

Sedan är det upp till bevis för undertecknad och dags att kliva in bredvid flygläraren Matti Sorvari, Köping, för en tur i det blå. En riktig upplevelse och inte så skakig som det hade förvarnats om. Men en tur i gyrokoptern sa jag nej till den här gången. Att åka motorcykel i himlen är en tanke jag behöver vänja mig mer vid först.

Trollsländelik. Niclas Strandbergs gyrokopter väckte stort intresse och den vågade kunde även få en provtur.
Initiativtagare. Mikael Vourijärvi, till vänster, hoppas att en ultralätt klubbsektion kan öka aktiviteten vid fältet.
Don efter person. Lova Syväjärvi gillade modellplanen mest.

Flygande fakta

Hällefors flygfält ligger i Dammshöjden norr om Silvergruvan. Flygklubben byggde hangaren och förlängde banan 1973.

På 70- och 80-talet var det omkring 20 personer som regelbundet nyttjade fältet. I dag handlar det om knappt en handfull aktiva piloter i klubben.

Klubbens Archer-plan flygs numera främst i FFK-verksamhet (Frivilliga flygkåren).

En sektion för ultralätt är på gång i hopp om att ge ökad aktivitet i klubben.

Ultralätt flyg är det snabbast växande privatflyget.

Det plan NA:s utsända fick en tur i väger cirka 260 kilo.

Gyrokopterns totalvikt är 450 kilo och kan flyga i 180 km/h.

Mer läsning

Annons