Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polis cyklade ifatt fartdåre

Polisernas bil låg kraschad i ett dike. Och fartdåren var på väg att komma undan. Då lånade Tomas Bergström en cykel och jagade vidare. Det här är historien om polisen som inte gav sig.

Annons

Det har precis varit rättegång. Polismannen Tomas Bergström var inkallad som vittne. Han fick berätta om den vackra försommardagen 2008 då han och en kollega fick syn på en blå Audi som körde ovanligt fort på riksväg 51 vid Svennevad. Efteråt sitter vi på ett kafé i centrala Örebro. Så här, mer än ett och ett halvt år senare, har berättelsen blivit en god historia.

– Ja, det här är nåt att dra för kompisarna, säger han och skrattar lite.

Men vad var det då som hände? Jo, så här var det.

Tomas och hans kollega var ute på civilt uppdrag, de hade alltså ingen polisbil utan en vanlig Volvo och inga polisuniformer, när de såg en förare göra en farlig omkörning över en heldragen linje. Bilisten tryckte gasen i botten och försvann i 200 kilometer i timmen. De båda poliserna hängde på. De försökte få stopp på bilen men hann inte i kapp. Genom Hjortkvarn körde de och ut på små krokiga vägar mot en plats som heter Lilla Emma. Plötslig svängde bilisten in på en grusväg. Poliserna hann inte bromsa tillräckligt fort utan körde av och hamnade i diket. Som tur var skadade sig ingen. Poliserna var snabbt ute ur bilen och på vägen stod två nyfikna tolvåringar med varsin cykel.

"Jag är polis, jag lånar din cykel”, hojtade Tomas och kastade sig upp på en något för liten pojkcykel och trampade efter bilisten.

Pojkarna måste ha blivit förvånade?

– Ja, de måste ha blivit jätteförvånade. De är egentligen dagens hjältar, säger Tomas och skrattar igen.

Tomas hann upp bilisten på en gård. Han var precis på väg ut ur bilen när Tomas slängde sig av cykeln och grep honom.

Vad tänkte du när ni jagade mannen?

– När man är i en sådan biljakt då är det bara adrenalin. Man vill få fatt i personen. Den här mannen hade gjort en väldigt ful körning och man blir ju rätt upprörd när man tänker på hur farligt det var och vad som kunde ha hänt.

Men du gav inte upp trots att ni krockat och bilen var totalkvaddad?

– Nej, det gick så fort när vi körde av att jag inte hann bli rädd. Det enda jag tänkte var ”faan” men sen efteråt kom ju tankarna att attans vilken tur vi hade.

Och så stod cykeln där?

– Ja, jag bara slängde mig på och trampade. Nu hann jag upp honom väldigt fort men jag hade nog kunnat trampa på ett bra tag till, tills adrenalinet hade försvunnit.

Har du jagat en bilist på cykel tidigare?

– Nej, det har aldrig hänt.

Tomas flinar lite:

– Kollegorna hade väldigt roligt åt det här i alla fall.

Mer läsning

Annons