Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har inte med vädret att göra

Tropiska värmeböljor slog över Sverige i början av månaden. Men det är först när rötmånaden infaller som vi verkligen uppmärksammar att maten lättare blir dålig.

Annons

Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket, berättar varför rötmånaden egentligen inte har med vädret att göra.

– Rötmånaden är en gammal tradition. Den infaller när solen står i lejonets tecken mellan den 23 juli och den 23 augusti. Den borde handla om vilket väder vi har, men så är det inte.

Varför inte?

– Det beror på att rötmånaden är en tradition och att traditionen säger att vi då ska vara extra försiktiga. Enligt traditionen händer det konstiga saker under den här perioden, som att tvåhövdade kalvar föds. Sedan är det ju förstås en period av året då det många år är varmt och fuktigt.

Om maten lämnas framme för länge är det lätt hänt att man blir matförgiftad och magsjuk när man äter av den, står det på er hemsida. Hur illa är läget i år?

– Det förekommer fler matförgiftningar som orsakas av bakterier under sommaren och i början av hösten. Men vi har inte tillräcklig statistik på hur det ser ut en sommar som är varm jämfört med en ”vanlig” sommar. Statistiken påverkas mycket av när det sker större matförgiftningsutbrott och de kan bero på andra orsaker än vädret.

Ska man verkligen vara nojig under rötmånaden när det gäller mathantering?

– Vi har ju kylskåp och frys, vilket man saknade förr i tiden, till exempel på 1400-talet. Jag tycker inte att man ska vara nojig, men lite extra försiktig ska man vara, men det gäller hela sommaren. Särskilt om man lever under primitiva förhållanden, till exempel campar.

Är rötmånaden överdriven i dessa tider?

– Traditionen håller i sig varje år, den har levt vidare som begrepp. Men som sagt, vi har ju kylskåp och frys i dagens samhälle.

Mer läsning

Annons