Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elever ska forska på höglösningar

Stora förhoppningar finns på Höglösningar, det projekt som hade sin uppstart vid Kvarntorpshögen under gårdagen. Forskning på alunskifferhögens framtida miljöpåverkan ska ske, samtidigt som intresset för just forskning slår rot hos eleverna.

Annons
Forskningsstationen. Det är här som de kommande experimenten ska utföras av Vialundskolans elever. Erik Larsson från Bergskraft visar ett av de instrument de ska använda sig av. bild: göran kempe

”Högen” visade sig från sin allra bästa sida på måndagen, med solsken från blå himmel över de svavelosande grässlänterna. Redan på parkeringen märks dagens aktiviteter: ett 50 meter långt måttband ligger på gruset, symboliserande smått ogripbara fem miljarder år. Stefan Sädblom, en av Bergskrafts forskare som anlitats till dagen, visar olika utvecklingsfaser.

Eleverna skickar mellan sig bland annat en 380 miljoner år gammal fiskfossil och en annan där barken av ett ormbuskträd har gjort sitt avtryck.

Luktar bensin

– Den här stenen luktar bensin, säger någon och Stefan Sädblom nickar instämmande.

– Det är den fossilen som omvandlas till olja som var anledningen till att man började bryta alunskiffer här i trakten, och som Kvarntorpshögen i dag består av.

– Det här var bästa stationen hittills. Visst har jag varit på Kvarntorpshögen tidigare, men aldrig tänkt riktigt på vad den innehåller för olika stenar och sånt, säger sjätteklassaren Vendela Kindgren på väg mot en kort fikapaus före nästa station.

Där får eleverna testa pH-värdet på stybb och rödfyr då dessa legat i vatten. Resultat: stybb 1,6 och rödfyr 4,0.

Vad som händer när den rejält pH-låga och sura stybben förs ut i naturen, vet vi först den dagen som Kvarntorpshögen kallnar och regnet för med sig både stybb och de andra restprodukterna bort från sin nuvarande plats.

Förberedda

Det är för att kunna vara förberedda på den dagen som projektet Höglösningar startats.

– Intresset för kemi och naturvetenskap och för att gå vidare att forska inom detta är tyvärr mycket lågt i dag. På det här sättet vill vi få eleverna intresserade redan tidigt, genom att de får vara med ute i fält, säger miljökemisten Lotta Sartz, från Bergskraft, som leder projektet.

Måndagen var en introduktion till de experiment som framöver kommer att utföras och följas vid forskningsstationen, och som ska öka kunskaperna om den speciella miljön i och omkring Kvarntorpshögen.

Forskningsstationen. Det är här som de kommande experimenten kommer att utföras. Erik Larsson från Bergskraft visar ett av de instrument som ska användas.
Intressant lukt. Elin Willén, Ebba Andersson, Linus Andersson och Amanda Larsson får lukta på stenarna. Och märker genast av bensinen.
Bensinlukt. Mir Jolla och Dan Pascal får sig en bensinsniff.
Fossilstadiet lämnat. Nuvarande och blivande forskare blickar framåt mot nya upptäckter kring Kvarntorpshögen.
Vanliga och ovanliga stenar. - Granit är en av Sveriges vanligaste stenar. Men i Kumla har ni även mycket mer speciella stenar än så, berättar geologen Monica Schön.
Surt. Ailin Toma mäter pH:t på rödfyr, en av Kvarntorpshögens restprodukter. 4,0 fick hon fram vilket är ett surt resultat.
Undervisning utomhus. Vialundskolans klassrum lämnades i går till förmån för solskenet på Kvarntorpshögen.

Mer läsning

Annons