Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flickor får allt mindre av föreningsbidragen

En allt mindre del flickor får del av kommunernas stöd till föreningar, inte minst inom idrott. Det gäller även i Kumla, trots att man där har som uttalat mål att stödet ska fördelas lika mellan pojkar och flickor.

Annons

Kumlas pojkar mellan 6 och 25 år får en allt större del av de kommunala pengar som ges till föreningar: 2009 var fördelningen 55 procent pojkar mot 45 procent flickor.

Förra året var skillnaden än större, 58 procent av stödet gick till pojkarna och 42 procent till flickorna.

Saknar ridskola

Marina Yazdani, fritidskonsulent på Kumla kommun, säger att en stor del av orsaken är att kommunen de senaste åren saknat en ridskola.

– Vi ser en tydlig koppling till det minskade antalet flickor med att Kumla ridklubb tappat medlemmar, säger Marina Yazdani.

Hur ska ni göra för att bryta trenden och uppnå ert mål?

– Det viktigaste är egentligen att kunna erbjuda lika förutsättningar när vi planerar framtida anläggningar. Inte bara ishallar och ridhus utan också till exempel spontan-idrottsplatser och samlingslokaler som kan användas oavsett kön eller inriktning på verksamhet.

Nyttjas av pojkar

I dag läggs störst resurser på anläggningar som nyttjas av en större andel pojkar, som ishall, konstgräs och speedway.

– Fördelningen av träningstider är ett annat viktigt sätt som kommunen kan påverka på, säger Marina Yazdani.

Kumla är den enda kommunen i Sydnärke som för en dialog med föreningarna innan utbetalning av föreningsbidrag, där en överenskommelse mellan kommunen och den aktuella föreningen skrivs.

Där ingår riktlinjer som påverkar vilket bidrag föreningen får.

Det kan till exempel handla om att föreningen ska arbeta för jämställdhet, kompetensutbilda sin personal, engagera invandrare och skapa förutsättningar för barn och ungdomar att delta i aktiviteter.

Skiljer än mer i Lekeberg

Övriga kommuner i Sydnärke betalar ut sina stöd till föreningarna via lokalt aktivitetsstöd, där pengar ges ut utifrån antalet aktiviteter och antalet deltagare.

I Lekeberg skiljer stödet till pojkar och flickor ännu mer än i Kumla.

En utredning som gjordes 2008 visade att 60 procent av allt stöd gick till pojkar och 40 procent till flickor.

En stor del av allt bidrag går till de pojkdominerade sporterna innebandy och fotboll, som är de största sporterna i kommunen, medan handbollen som tidigare engagerade många flickor lagt ner sin verksamhet.

Peter Gerhardsson, på kultur- och bildningsförvaltningen i Lekeberg, vill vända trenden.

– Vårt mål på sikt är att gå mot en liknande modell som Kumla har.

– Vi vill i större utsträckning än i dag tillsammans med föreningarna kunna komma överens om vad man vill uppnå.

Morot för ökat engagemang

– En överenskommelse skulle då kunna vara att den förening får mer bidrag som arbetar aktivt för att fler flickor ska engagera sig, säger Peter Gerhardsson. Han menar att detta skulle kunna bli en morot för föreningar att arbeta för detta.

I Hallsberg är resonemanget ett annat.

– Det är fler pojkar än flickor som utnyttjar vårt föreningsbidrag, helt klart, säger Börje Boman, enhetschef på Hallsbergs kultur- och fritidsavdelning.

Det pågår inte heller någon diskussion kring hur kommunen skulle kunna göra för att föreningsbidragen skulle delas ut mer lika mellan könen.

Svårt gå in och styra

– Det är svårt för oss från kommunen att kunna gå in och styra och det ska vi inte heller göra. Varje förening är ju suverän med egen bestämmanderätt, säger Börje Boman.

Åsa Eriksson

Mer läsning

Annons