Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förtroendekris bland Kumlas skolanställda

Så många som två av tre av de anställda på Kumlas förskolor och skolor saknar förtroende för den politiska ledningen. Bara 39 procent skulle rekommendera Kumla kommun som arbetsgivare.

Annons

Mikael Wennerström är hälso- och rehabstrateg på Kumla kommuns personalavdelning och redovisade en ny medarbetarenkät vid senaste mötet med barn- och utbildningsnämnden.

– Till det positiva hör att Kumlas skolpersonal är väldigt motiverade att göra ett bra jobb. Samtidigt upplever de att tiden inte räcker till allt de vill göra, på lika vis som på många andra håll, säger Mikael Wennerström.

På en punkt skiljer sig Kumla som mest från andra jämförbara kommuner: hela två av tre saknar förtroende för den politiska ledningen. 45 procent saknar förtroende för de ledande tjänstemännen.

Området Ledarskap drar i undersökningen ner medarbetarengagemanget till att hamna lägre än i andra kommuner. Trots att Kumla på området Motivation ligger över genomsnittet.

Hur påverkar det arbetsinsatsen när de anställda inte har förtroende för de som bestämmer?– Det är inte helt enkelt att svara på. Många trivs ändock bra på sina arbetsplatser, lojalitet är också stor i att den enskilde eleven inte ska drabbas. Men indirekt påverkar det alltid om det inte fungerar i alla led och att man som anställd känner att man inte får förståelse för sin situation.

Mikael talar om ett glapp som finns mellan de anställda på förskolor och skolor och de styrande på kommunen.

– Ofta när man är ute går snacket i termer av att ”de på kommunen” har sagt och gjort det ena eller det andra. I själva verket har vi ett gemensamt mål, fast där vi närmar oss målet från olika horisonter. Det gäller att jobba för att överbrygga det befintliga glappet.

Så få som 39 procent av de anställda på förskolor och skolor skulle rekommendera Kumla kommun som arbetsgivare. Det är ännu lägre än de anställda som helhet på Kumla kommun, där åtminstone hälften, 50 procent, skulle ge den rekommendationen.

Mikael finner resultatet anmärkningsvärt men inte överraskande.

– Det speglar den turbulenta situationen som varit på förvaltningen. Även den höga omsättningen på rektorer och den massmediala uppmärksamheten kring situationen i skolorna spelar säkert in.

Läs mer i tidningen eller köp e-tidningen här nedan.

Mer läsning

Annons