Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här grävs 3000 år av Kumlas historia fram

Redan för tre tusen år sedan hade den tidens kumlingar intensiv verksamhet i Norra Mos där dagens industriområde växer fram.

Annons
Arkeologerna Erik Dardel och Ylva Stenqvist Millde har grävt sig ner tre tusen år i tiden på industriområdet i Norra Mos.

Sedan i början av augusti arbetar arkeologer med en slututgrävning av marken söder om Carlbarks motor i Norra Mos. Redan för tio år sedan gjorde Riksantikvarieämbetet en förundersökning som resulterade i att området blev fornminnesmärkt.

Fram till den 17 september kommer arkeologerna Erik Dardel, Ylva Millde Stenqvist och Ulf Fransson att gräva fram så mycket de kan av platsens – och därmed en del av Kumlas okända historia under yngre bronsålder och äldre järnålder.

Sjudit av aktivitet

– Det verkar ha varit en plats där det sjudit av aktivitet. Vi har hittills hittat spår som sträcker sig från cirka 1000 före Kristus till 600 efter Kristus, säger Erik Dardel på Arkeologikonsult.

Det de har hittat är kokgropar och härdar samt några stolphål. Dardel och hans kollegor berättar att det var vanligt på den tiden att gårdarna flyttades runt, men att inget av dagens fynd tyder på att marken skulle ha varit brukad eller att det skulle ha legat någon järnåldersgård på platsen.

– Mängden härdar och kokgropar vittnar i alla fall om att platsen har varit flitigt besökt. De få stolphål vi hittat kan tyda på att det kan ha funnits tält eller vindskydd resta på platsen, säger Dardel.

Bland de mer uppseendeväckande fynden finns en del av en stenyxa, en brunn samt en liten bit av ett silkärl.

Brunnen var gjord av flätade grenar som täckts med blålera – ett sätt att bygga brunnar på som var vanligt under brons- och järnåldern. I bottnen fanns mängder av ben från får och större djur. Åldersbestämning med kol 14-metoden ska ge svar på hur gammal den är.

Forntida durkslag?

Biten av silkärlet grävde Ulf Fransson fram ur en härd. Trots många fynd har forskarna ännu inte lyckats lista ut vad silkärlen – som var vanliga runt 1 000 år före Kristus – användes till. Troligen var de motsvarigheten till vår tids durkslag.

Det som kan vara det äldsta fyndet är en del av en skafthålsyxa i sten, som Erik Dardel hittade. De hade vanligtvis en lång livslängd och var vanliga från yngre stenålder och en bit in i bronsåldern. Troligtvis har yxan övergetts när den gick sönder.

Även Ylva Stenqvist Millde har fyndat på den blivande industritomten. I en härd hittade hon en kantbit till en keramikkruka och små benbitar, som ska skickas på fettsyraanalys.

Varje fynd bokförs och mäts in med gps. De uppgifterna förs sedan över till en dator där fynd och platser förs över på kartor. Vidare tas ett jordprov vid varje fyndplats som kvartärbiologerna ska analysera. Där kan de finna spår av bland annat fröer som kan ge ledtrådar.

Till sin hjälp har de grävmaskinisten Per Holm som de senaste fem åren varit med och grävt fram våra förfäders historia.

Gps och murslev

Även tumstocken, kameran, korphackan, sållet, mursleven och markeringspinnarna är oumbärliga för arkeologerna vid utgrävningen på industriområdet.

Under tiden utgrävningarna pågår är det fritt fram att komma och titta om man håller sig på behörigt avstånd.

– Det är bara roligt om Kumlaborna visar sitt intresse. Vi har bjudit in kommunens mellanstadieelver som läser om den här tidsåldern till guidade studiebesök, säger Erik Dardel.

När utgrävningarna är klara kommer fornminnesskyddet att hävas och det är fritt fram för Mellansvenska förvaltning AB att börja bygga.

Arkeologen Ulf Fransson vid det som varit en brunn. De flätade grenarna som var täckta med blålera ger en vink om att brunnen kan härstamma från brons- eller järnåldern. Vid den tiden var det ett vanligt sätt att bygga brunnar.
Det som hittills kan vara det äldsta fyndet vid industritomten i Norra Mos är en del av en skafthålsyxa i sten. De var vanliga under stenålder och en bit in i bronsåldern.
Den här kantbiten till en keramikkruka hittade Ylva Stenqvist Millde i en härd. Biten ska skickas på fettsyraanalys, som kanske kan ge svar på hur gammal den är samt vad krukan använts till.
Arkeologen Ulf Fransson med sitt fynd av en skärva till ett silkärl. Skärvan tros härstamma från 1000-talet f Kr och kan ha varit den tidens motsvarighet till våra durkslag.
Arkeologerna Erik Dardel och Ylva Stenqvist Millde har grävt sig ner tre tusen år i tiden på industriområdet i Norra Mos.
Med hjälp av Per Holms grävmaskin förvandlas åkermmarken i Norra Mos till ett utgrävningsvänligt månlandskap. På en knappt märkbar ås har arkeologerna funnit en mängd härdar och kokgropar, som härstammar från 1000-talet f Kr till 600-talet e Kr.
Med hjälp av en dator förs fynd, noteringar och gps-positoneringar förs in på kartor. Erik Dardel visar hur det ser ut för utgrävningsområdet i Norra Mos.
Med stickor markerar arkeologerna de intressanta partierna som kommit i dagen med hjälp av grävmaskinen. Sedan blir det för Ulf Fransson och kollegorna att att ta fram mursleven för att se vad som döljs längre ner i marken.
Arkeologen Ylva Stenqvist Millde gräver ut en härd. Härdarna användes till att värma upp stenar som sedan användes som värmekälla i kokgropar vid exempelvis matlagning.
Med hjälp av gps-utrustning mäter arkeologerna in fyndplatserna. Kordinaterna förs sedan över till kartor.

Mer läsning

Annons