Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ja till delägande i Karlskogas biogasanläggning

Kumla kommun blir delägare i biogasanläggningen i Karlskoga. Det beslutades med överväldigande majoritet i Kumla kommunfullmäktige i måndags kväll.

Annons

– Jag yrkar kraftigt bifall till förslaget, sade Mats Gunnarsson (MP) en bit in i debatten om ägandet av biogasanläggningen.

Eller egentligen var det inte så mycket till debatt. Folkpartiet redovisade visserligen en avvikande åsikt. Man reserverade sig mot beslutet, vilket även Sverigedemokraterna gjorde. Men några heta replikväxlingar blev det inte.

Vad det hela handlade om var förslaget att KumBro Utveckling AB, som ägs av Kumla kommun och Örebro kommun gemensamt, skulle bli hälftenägare i den helt nya biogasanläggningen i Karlskoga. Dit ska matavfall från Kumla transporteras och rötas.

Kumlas andel av aktierna kostar 5,2 miljoner kronor.

Katarina Hansson, (S), ansåg att delägarskapet var ett sätt för kommunen att uppfylla målet att kommunens koldioxidutsläpp ska minska.

– I och med det här beslutet blir vi lovade en gasmack i Kumla, sade hon och tillade att det öppnar för köp av biogasbilar till kommunen.

Hon sade också att det i vissa fall kan vara kommunens sak att gå före det privata näringslivet.

Det höll moderaten Mats Hellgren med om.

– Normalt sett är vi tveksamma till kommunala bolag, men det här är kanske ett område där kommunen måste gå i bräschen.

Han tillade också att han först hade tyckt att det fanns frågetecken kring kalkylen, men att han fått mer information längs vägen.

– Så nu vill jag ge ett moderat bifall till motionen.

Kristdemokraten Per Holm tryckte på att kommunen som delägare kan vara med och påverka och se till att den utlovade gasmacken faktiskt hamnar i Kumla.

– Det är en bra mix vi åstadkommer med det här beslutet, ansåg Mats Gunnarsson, när han även pekade på att biogasanläggningen ska tillverka gödsel som jordbruket kan använda i stället för konstgödsel.

Jan Engman, (C) tog vägen via FN:s klimatpanel, EU:s miljömål och kommunens miljömål för att landa i att ett delägande är ett praktiskt sätt för kommunen att få fler miljöbilar att rulla på Kumlas gator.

– Det vore kontraproduktivt om vi skulle säga nej till ett klimatsmart alternativ.

Folkpartisten Christina Örnebjär tog dock utgångspunkt från ett annat håll.

– Det är bra med miljömål, men vi tror att det blir sämre insyn i ett bolag och att det inte är tillåtet för kommuner att konkurrera med privat verksamhet.

Samma principiella invändning: att kommunen bör hålla sig utanför näringsverksamhet, hade Per-Åke Ringhald, (SD) när NA frågade honom efter debatten.

– Och så anser jag att de pengar kommunen nu köper aktier för kunde användas i annan kommunal verksamhet i stället, sade han.

Mer läsning

Annons