Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olika syn på Frejgården

Kommunstyrelsens ordförande betonar att Frejgården är ett hem, inget vårdboende för ensamkommande flyktingbarn. Det gör dock inte att Kumla kommun kan undgå att följa Socialstyrelsens regler.

Annons

Som NA tidigare berättat har Socialstyrelsen, efter en tillsyn på Frejgården, riktat skarp kritik mot verksamheten. Bland annat kritiseras kommunen för att man inte följer de regler som gäller för ett så kallat HVB-hem, hem för vård och boende. Exempelvis har inte den föreståndare, som kommunen anställt, en lämplig utbildning.

Inställningen hos kommunstyrelsens ordförande, Lennart Eriksson, (S) är att det inte handlar om ett HVB-hem. Målet med Frejgården är att skapa så hemlika förhållande som möjligt, vilket prioriteras högre än vård och specialistinsatser.

En sådan inställning är dock inte möjlig enligt Socialstyrelsen.

– Det är typen av verksamhet som styr och bedriver man vård och boende klassas det som ett HVB-hem, säger Camilla Larsson inspektör på Socialstyrelsens Region Mitt.

Hon betonar att hon uttalar sig generellt. Hon har själv inte varit delaktig i granskningen av Frejgården.

På Frejgården finns det plats för upp till 15 ungdomar. Enligt uppgifter till NA, från flera olika håll, så är de i behov av omfattande stöd och professionell hjälp. Det rapporteras både om allvarliga bråk och självskadebeteenden.

Det är i sig inget särskiljande från andra ensamkommande flyktingbarn, men Kumlas inställning att Frejgården mest ska betraktas som ett hem skiljer ut sig.

Flera anställda som varit med att starta verksamheten på Frejgården har slutat, eller slutar snart. De har i samtliga fall haft passande utbildning och erfarenhet av vård. Kommunen rekryterar nu fritidspedagoger för att ersätta dem.

– Det är inget generellt som säger att fritidspedagoger är olämpliga, men de anställdas utbildning ska anpassas efter målgruppen, säger Camilla Larsson.

De flesta andra kommuner som startat hem för ensamkommande flyktingbarn använder sig av HVB-hem, familjehem eller behandlingshem.

– Det är socialtjänsten som ska göra individuella bedömningar av de ensamkommande flyktingbarnen och sedan avgöra vilket boende som är lämpligt, säger Camilla Larsson.

– Är det så att andra tycker att det vi erbjuder inte duger så kan vi inte ta emot några fler ensamkommande flyktingbarn. Vi kan inte bedriva något HVB-hem.

Det säger Lennart Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Kumla.

Läs mer i lördagens NA.

Mer läsning

Annons