Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omöjliga steg för dem i rullstol

Det kom ett telefonsamtal till NA. Det var Örjan Braathen som ringde från trottoaren och berättade att han inte kunde komma in med sin elrullstol.

Annons
Svårnådd. NA:s lokal på Trädgårdsgatan, nyligen renoverad invändigt, är en av de lokaler som är svåråtkomliga för rullstorsburna konstaterar Örjan Braathen. Han efterlyser fler ramper hos butikerna.

Det är ett litet steg för en gående, men ett stort - för att inte säga ett omöjligt - steg för en rullstolsburen. In till NA:s lokal är det två trappsteg och ingen ramp.

– Det är likadant längs hela gatan här, säger Örjan Braathen.

Han har sett Kumlas tillgänglighet, och brist därpå, från sitt eget perspektiv i sin elrullstol.

Fler ramper skulle lösa mycket för Örjans del, men de är bristvaror i centrala Kumla.

Frågan är om det är butiksinnehavarens eller fastighetsägarens ansvar att anpassa lokalerna?

– Vid tecknande av nya hyreskontrakt är det väl en överenskommelse mellan båda parter, säger Magnus Eliasson, byggnadsinspektör på Kumla kommun.

Hans erfarenhet är dock att det är svårare för hyresgäster att få fastighetsägare att stå för förändringar i en pågående verksamhet.

För privatpersoner finns bostadsanpassningsbidrag. De kan gå till att installera hissar eller bygga om toaletter så att man får bättre plats med rollatorer eller rullstol.

– Men för näringsidkare finns inga liknande bidrag att söka, säger Magnus Eliasson.

Enligt Eliasson tycks det inte vara en så stor fråga, åtminstone inte så att butiker eller fastighetsägare kopplar in kommunen.

– Under mina ett och ett halvt år på kommunen har jag haft en förfrågan från en butiksinnehavare, säger Magnus Eliasson.

Från kommunen håll kan dock en del vara på gång, fast det är på lång sikt. Ett av miljö- och byggnadsförvaltningens verksamhetsmål är att under 2014 påbörja en inventering av hur tillgängliga miljöerna i Kumla är.

– Staden ska vara tillgänglig för alla. Det är en allt viktigare fråga, inte minst med tanke på att vi blir allt äldre, säger stadsarkitekt Christina Gustavsson.

Frågor om tillgänglighet dyker oftast upp i samband med bygglovsprövningar där exempelvis ställs krav på att dörrentréer måste vara breda nog för rullstolar.

Fast det finns även möjligheter att öka tillgängligheten även i gamla byggnader.

– Det skulle gå att förelägga fastighetsägare att vidta vissa åtgärder, till exempel det som kallas enkelt avhjälpta hinder, säger,

Det kan handla om att sätta upp räcken, installera automatisk dörröppnare och ta bort hindrande trösklar.

- Men det beror på hur hårt politikerna i nämnden vill att vi ska gå fram, säger Christina Gustavsson och säger att det även kan handla om rådgivning.

Samtidigt är inte frågan om tillgänglighet alltid så enkelt. Det som gör en lokal tillgänglig för en, hindrar tillgängligheten för andra. Det kan till exempel gälla ramper avsedda för rullstolsburna, som på en trottoar kan utgöra ett hinder för synskadade.

Mer läsning

Annons