Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Päronträd, pest och protester

Det finns säkert andra saker som är värda att minnas i Kumla 2011. Här nedan följer i alla fall ett litet urval i text och bild som hjälper dig att summera det gångna året.

Annons
Inget aprilskämt. När Magnus Thorstensson kallade i megafonen tätnade leden av Kumlabor bakom parollerna ”Stoppa nedskärningarna” och ”Låt Kumla blomstra, barnen är framtiden”. Uppskattningsvis kom mellan 600 och 700 personer till torget för att protestera mot politikernas sparplaner, som i slutändan visade sig bero på ett bokföringsfel. arkivbild: GÖRAN KEMPE

Tropiskt debattklimat

Nog steg temperaturen några grader på senhösten i Kumla. Det gällde inte bara den faktiska värmen utan även debattklimatet. Orsak: den så kallade Växthuseffekten.

När Kumla Fastighets AB presenterade byggplaner för ett växthus i Kumla sjöpark för 48 miljoner kronor hettade det till.

Omdömen som ”dåligt använda pengar”, skrytbygge och vansinnesprojekt ställdes sida vid sida med röster som välkomnade projektet.

Inte minst att växthuset ger rum för ett EU-projekt som vänder sig till personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

I växthusfrågan intog de fem partierna i oppositionen olika positioner.

M och FP var defintivt. KD och C tyckte att det positiva övervägde. MP befann sig mittemellan.

Splittrad opposition? Inte då tyckte Per Holm, KD. Målet är fortfarande att byta styre i Stadshuset efter valet 2014.

Undrar just om den lokala växthuseffekten har den effekten.

Päronträdet blev riksnyhet” ... då ärat ditt namn flög över jorden.” Nog flög Kumlas namn över jorden i våras, men inte i något speciellt ärofullt sammanhang.

Nyheten om det nedsågade päronträdet på Hästens förskola snappades först upp av Kumlanytt.Sedan tog nyheten plats i NA, Aftonbladet, Expressen, Sveriges Radio, Tvärsnytt och i tidningar över hela landet.

I händelsernas centrum: en trädbeskärare med gott uppsåt och motorsåg, som vid en kurs för pensionärer kapat ett träd, som andra bedömde som kärnfriskt.

För att reparera skadan slog kommunen på stora trumman och bjöd in pressen att vara med när kommunalrådet Lennart Eriksson planterade ett nytt päronträd.

Men när pressen och en arbetsklädd Eriksson kom till förskolan, på utsatt tid, stod trädet redan i backen.

Så den gången blev det ingen grävande journalistik.

När pesten kom till KumlaInte var det väl tänkt att devisen ”Kumla - en blomstrande kommun” skulle gälla även under vattenytan?

Hur som helst har växten vattenpest helt tagit över den grävda sjön i Kumla sjöpark. Gröna ”garntrådar” bildar en svårgenomtränglig härva i sjön.

I sjön arrangerades i oktober en kappsegling för radiostyrda segelbåtar. De kom från hela landet och fastnade för Kumla av geografiska skäl och under tävlingen fastnade deras små båtar i växtligheten.

En sötvattenexpert har fått i uppdrag att undersöka vad som gör sjön så lämpad för pesten, som har växtsläktingar i många svenska akvarier. Provsvar inväntas.

Vattenpesten har det goda(?) med sig att allt färre får för sig att bada i sjön.

För en inbjudande sandstrand vid sjöns västra strand ska inte betraktas som en badinbjudan.

Sedan i somras talar skyltar om vad som gäller - dopp är inte att rekommendera.

En vanlig fråga får man tålaSocialstyrelsen förföljer Kumla kommun. Den slutsatsen drog socialdemokraten Dan-Åke Moberg när kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn, Frejgården, hade satts under lupp en längre tid.

Grundorsaken var olika syn på vad Frejgården var. Ett hem, med så hemlik miljö som möjligt, ansåg kommunen. Ett hem för vård och boende, som omgärdas med en rad lagregler, ansåg Socialstyrelsen.

Kritiken gällde bland annat dokumentationsrutiner och att föreståndaren saknade akademisk utbildning. Dokumentationsbristerna avhjälptes per omgående. Vad gäller föreståndarfrågan försökte kommunledningen att både äta kakan och behålla den.

Föreståndaren behöll arbetsuppgifterna, men förlorade titeln. I stället kallades kommunens personalchef för föreståndare.

Då undrade Socialstyrelsen om personalchefen skulle hinna med att vara på Frejgården mer än tillfälligtvis.

Förföljelse eller en vanlig fråga som man får tåla?

Besparingen som försvannEtt misstag i redovisningen. Var det förklaringen till vårens skolcirkus? Då berättade rektorer att de skulle tvingas bryta mot skollagen för att kunna spara så mycket som politikerna krävde.

Politikerna å sin sida kände inte igen skolpersonalens och föräldrarnas bild av hur låg personaltätheten var.

Elva miljoner kronor var hur som helst den summa som förvaltningen bad rektorerna ”trolla bort”.

I april låg rektorernas konsekvensbeskrivningar på politikernas bord. Därefter gjordes ett grundligt jobb för att jämföra statistiksiffror med verklig personaltäthet.

Precis innan sommarlovet kom beskedet att skolbudgeten räknas upp med åtta miljoner kronor. Förklaringen som gavs vara att kostnader som borde kallats ”lokaler” i redovisningen hette ”personal”.

Så i ett trollslag försvann besparingskravet och lugnet lade sig tillfälligtvis. Men skolans (bristande) resurser har fortsatt att debatteras.

Körde odubbat. Kumlabyeleven Gustaf Axelström deltog i en isvaksövning. Kanske var det vattentemperaturen som gjorde att han glömde bort att använda isdubbarna, men han tog sig upp ändå.arkivbild: GÖRAN KEMPE
Jästgiveri. Lill-Annas leveransbageri bygger ut, och även Sveas bageri har utökat. Kumla har dessutom begåvats med flera nya kaffeserveringar. arkivbild: LENNART LUNDKVIST
Femtontaggare. Det här välputsade frontgrinet fanns att beundra när bilträffen Springmeet arrangerades i Kvarntorp för andra året. arkivbild: GÖRAN KEMPE
Mörk bild. Den sparkade barn- och utbildningschefen Leif Lindström gav, ett år efter sin sorti från Kumla, sin bild av tiden i Kumla. Hans upplevelse av politiker som detaljstyrde tjänstemännens vardag bekräftades av flera. Bild: PAVEL KOUBEK
Kurvtagning. När året inleddes var ombyggnationen av Kumlaby skola avslutad. Max Lidström och Axel Freij, då i första klass, satte full fart i de nyrenoverade korridorerna. Bild: JAN WIJK
Ko blir ren. En eldriven borste är ett av hjälpmedlen på Sörbnäs. Där producerar 700 kor mjölk som räcker till bra många tetrapack. arkivbild: LENNART LUNDKVIST

Mer läsning

Annons