Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så skildras Kvarntorpshögen i boken

Följande är ett utdrag ur "Sveriges 100 märkligaste sevärdheter" av Fredrik Kullberg.

Annons

- Sveriges märkligaste sevärdhet

KVARNTORPHÖGEN

Det är sällsamt, mycket sällsamt.

Vi befinner oss på toppen av den 100 meter höga Kvarntorpshögen, Sveriges största

industriminne och samtidigt en mäktig konstutställning i det fria. Luften är mättad av

en oljeliknande lukt som kittlar i näsborrarna. Någonstans långt inne i högen brinner

det, och tidvis tätnar röken som tränger upp kring varningsskyltarna. ”Hett område”,

står det, och just där får marken inte beträdas.

Från högen har vi en milsvid utsikten över det platta Närke, och vi strövar mellan

skulpturerna, kaffestugan och den stora ark av trä där det ordnas musik- och teaterföreställningar under sommaren. Konsten på högen består delvis av permanenta verk, delvis av sådant som förnyas inför varje säsong.

Kvarntorpshögen kom till under kriget, då Sverige bestämde sig för att få fram

egenproducerad olja till varje pris. Man använde sig av Närkes lättbrutna alunskiffer.

Under processen skickades tonvis med miljöförstörande stoft ut i luften genom höga

skorstenar, rök som tog kål på växtligheten och vanligtvis drev rakt mot arbetarbostäderna. ”Det luktar Kvarntorp”, sa man om stanken. Slaggprodukterna kunde vara över 500–600 grader varma när de lades på hög – en hög som hade vuxit till Närkeslättens högst belägna punkt när oljeäventyret tog slut 1966.

Efter en svettig promenad uppför 427 branta trappsteg möts vi av rökpuffar som dramatiskt slår upp ur marken. Strax intill: Besynnerliga konstinstallationer och skulpturer. Jättelika vita bokstäver kantar den branta sluttningen à la Hollywood. Fast här står det ”Johansson”.

Mer läsning

Annons