Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underskott för John Norlandergymnasiet

John Norlandergymnasiet har det kämpigt, både vad gäller ekonomin och elevantalet.
– En stor del av våra kostnader styr vi inte över själva, säger gymnasiechef Rolf Östman som hoppas på kompensation från kommunstyrelsen för förra årets underskott.

Annons

John Norlandergymnasiet har i dagsläget, 1,5 år efter starten, 285 elever. Skolans målsättning är att på sikt ha 500 elever.

– Det är inte klart uttalat hur lång tid ” på sikt” är. Men vi skulle behöva 150 elever per årskurs, mot nuvarande mellan 70-110 elever, säger gymnasiechef Rolf Östman.

Hur ska ni lyckas uppnå ert mål?

– Först och främst gäller det att kunna erbjuda bra utbildningar, både vad gäller innehåll och bredden på utbudet. Sedan måste vi också fortsättningsvis arbeta med att marknadsföra oss. Vi trodde att vår satsning på marknadsföring skulle gälla främst under skolans första år, men inser nu när många andra skolor lanserar sig att vi måste jobba fortsatt mycket med det.

Antalet förstahandssökande till John Norlandergymnasiet ser i dagsläget ut att minska. En stor majoritet av Kumlas ungdomar väljer att läsa på annan ort. Av totalt 930 gymnasister är det i dag bara 150 som läser i Kumla. Det är också den i särklass största kostnaden för gymnasiet.

– Det är ett bekymmer för oss, eftersom vi inte styr själva över kostnaderna för de elever som läser på en annan skola, säger Rolf Östman och konstaterar att hälften av de 600 000 kronorna som gymnasienämnden i år fick till marknadsföring och utveckling istället har använts till kostnader för dessa elever.

Sammantaget slutade förra året med ett minus på 1,2 miljoner kronor för gymnasiet. Rolf Östman, som tycker att Kumlas styrande politiker hittills haft god förståelse för gymnasiets situation, hoppas på att skolan ska bli kompenserade för sitt underskott.

Om det verkligen blir så är inte bestämt än, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Eriksson ( S).

– Det pågår diskussioner just nu. Vi har bett gymnasiet analysera varför deras ekonomi inte håller och komma med sitt svar till oss senast 4 mars, säger Lennart Eriksson.

– Men redan nu kan jag säga att vi är mer benägna att skjuta till pengar när orsaken är sådant man inte själv rår över. I det fallet kan gymnasiet sägas vara i samma läge som socialförvaltningen.

Hur ser du på utvecklingen för John Norlandergymnasiet?

– Det är en tuff tid att starta ett gymnasium. Det kostar, helt klart. Samtidigt känns det bra att kunna erbjuda en egen gymnasieskola, med stor flexibilitet, mindre byråkrati, och en bra samverkan med näringslivet, säger Lennart Eriksson som för att undvika allt för hård konkurrans säger sig önska ett utökat samarbete kring utbildningar.

Detta kanske klingar motvals hos dem som uppfattade kommunens utträde ur SUF som att Kumla ville klara sig mer själva. Men Lennart Eriksson ser det inte så.

– Vi här i Kumla har alltid velat haft en samverkan. Men när vi var med i SUF fungerade det inte på det sättet. Så nu vill vi med vårt eget gymnasium samverka med andra skolor på ett bättre sätt än vad vi kunde tidigare.

Så mycket kostar gymnasiet. Se faktaruta i lördagens NA.

Mer läsning

Annons