Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Verksamhet hela veckan i Kumlas kulturella vardagsrum

2001 fick Kumlaborna ett nytt vardagsrum. Nu fyller Kumla bibliotek tio år och besökssiffrorna har stadigt ökat sedan invigningen.

Annons
Femteklassarna på Hagaskolan besöker biblioteket, på skoltid, ungefär en gång i månaden. På bilden söker Alexandra Edlund, Amanda Hagsten, William Folkö och Vilmer Jansson information i datorn. Bild: JAN WIJK

Förra året hade Kumla bibliotek 196 000 besök, drygt 50 000 fler än när det första året med den nya byggnaden summerades.

Det, om något, visar väl att målsättningen med nybyggnationen lyckades. Tanken var att bibliotekets verksamhet skulle öppnas upp, nya målgrupper lockas och huset bli en mötesplats.

Lars Skoghäll, som var avdelningschef på Kulturavdelningen för drygt tio år sedan, tycker att de målsättningarna infriades.

– Biblioteket blev oförskämt vackert och det var en satsning som var helt rätt, säger Lars Skoghäll.

Det rymliga, ljusa och lättillgängliga grönputsade huset ersatte biblioteket i Folkets hus tre våningsplan i hörnet Skolgatan-Kvarngatan. Drygt tio år efter att verksamheten flyttade dit luftades önskemålen om ett nytt bibliotek.

Men det dröjde till 1999 innan kommunstyrelsen fattade beslut om bygget.

Då hade fyra arkitektbyråer presenterat var sitt förslag. Valet föll till slut på Örebrobyrån FFNS och arkitekten Stefan Bofelt.

När Skoghäll anställdes var huvuddragen redan klara, men han fick vara med i sluttampen av processen.

– Det blev ett genomtänkt bygge och arkitekten lyssnade till våra synpunkter, minns han.

I oktober 2001, efter många arbetstimmar och 51 kommunala miljoner, stod det kulturella vardagsrummet klart.

Ett tag stod studiebesökarna på kö, många ville se och lära av Kumla. Bland annat var Kumla bibliotek tidigt ute med automater där låntagarna själva skötte sina bokärenden. Skoghäll minns farhågorna att det skulle göra personal arbetslös.

– Men det innebar att personalen fick mer tid för rådgivning och flyttade ut i de olika avdelningarna, säger Skoghäll.

Numera jobbar han som kulturchef i Motala kommun, men är fortfarande bosatt i Kumla och har då och då möjlighet att besöka biblioteket. Han tycker fortfarande att det är ett bibliotek som sticker ut i jämförelse med vad de flesta andra svenska kommuner kan bjuda på.

Två gånger varje vecka håller Lisbeth Evaldsson i en berättarstund på sagomattan. Bild: JAN WIJK
I bokmagasinet arrangeras ofta föreläsningar. Bild: JAN WIJK
Varje tisdag samlas omkring trettio handarbetande damer till stickcafé på bibliotekets övervåning. Bild: JAN WIJK
Intresset blev så stort att den ursprungliga lokalen, bibliotekets café, inte räckte till för de handarbetsintresserade. Bild: JAN WIJK
Såväl dagtid som kvällstid används biblioteket av Kumlaborna. Målsättningen att göra det till ett andra vardagsrum lyckades. Bild: JAN WIJK
Biblioteket är mycket mer än böcker. Informationssökning vid datorn var relativt nytt för tio år sedan, men numera vardag. Bild: JAN WIJK
Till de fasta konstutsmyckningarna hör Richard Brixels Filosof. Bild: JAN WIJK
I utställninghallen visas för närvarande Torsten Molanders skulpturer av gorillor. Bild: ARON WIJK
Två gånger i veckan bänkar sig Gunnar Wahlberg på biblioteket för att ge korsordshjälp. Här löser han klurigheter tillsammans med Eva Hellsten. Bild: JAN WIJK

Mer läsning

Annons