Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Antoniterbröderna fick nytt liv i engagerad föreläsning

Det är omöjligt att i detalj följa Antonitermunkarnas historia i Sverige. Dokumenten är för få. Men intresset i Laxå är desto större.

Annons
stort intresse. Kunskapens hus var fullsatt under Karl-Erik Tysks föredrag.Foto: Peter Eriksson

Kunskapens hus var fullsatt när Laxå föreläsningsförening och Ramundeboda intresseförening i onsdags bjöd in Karl-Erik Tysk, präst från Sandviken.

Han levandegjorde hur Antoniterbröderna levde i Europa men riktade även en uppmaning till Laxåborna att återuppliva Ramundeboda konvent.

– Vore det inte intressant att knyta en kontakt med Tempzin i Mecklenburg i Tyskland. I dag har de restaurerat så att de kan ha retreat, kurser och ta emot pilgrimer, tipsar Karl-Erik.

– Men det fordras en eldsjäl som kan driva de här sakerna, säger han.

Antoniterorden grundades i Frankrike 1095 och uppkallades efter helgonet Antonius Eremiten. Deras anläggningar kallades konvent och är mycket öppnare än kloster.

En viktig del i Karl-Erik Tysks föredrag är en altartavla, en triptyk, från Frankrike, signerad Mattias Grünewald. Tavlan innehåller många detaljer. Bland annat ett stort antal växter som bröderna använde till att bota sjukdomar med.

En fruktad sjukdom var ignis infernalis, helveteselden, ”den heliga elden”, ”krampsjuka” eller ”dragsjuka”. Sjukdomens orsak var en förgiftning av svampen mjöldryga.

– Den angriper framför allt råg men också andra gräs. Rågaxen blev större när svampen växte och drygade ut mjölet, förklarar Karl-Erik Tysk.

Svampen är hallucinogen och ger kärlsammandragningar.

– Man får till slut kallbrand i extremiteterna och de kan falla av.

Antoniterna ute i Europa var duktiga på att lindra och bota förgiftningen. Orden hade byggts upp runt deras kunskap om sjukdomen. Antoniterna i Ramundeboda konvent, som nämns i skrift första gången 1475, var annorlunda. De drev ett härbärge och kapell där de erbjöd mat och boende för resande och pilgrimer.

– När klostren drogs in till kronan av Gustav Vasa så lät han Ramundeboda vara kvar. De tog ju hand om vägfarare som skulle genom Tiveden, förklarar Karl-Erik Tysk.

När kunskapen om mjöldrygan ökade i samhället kom också Antoniterordens existens att ifrågasättas. 1764 upphörde den därför och gick sedan upp i Malteserorden.

I Ramundeboda försvann konventet omkring 1530. Bröderna hann inte bygga upp så många stenhus. Därför är ruinerna efter konventet få. I Danmark och i Norge fanns det Antoniterbröder. I Sverige är Ramundeboda konvent det enda hittills kända.

– Ni kan vara mycket stolta över att bo i en sådan bygd och fått så fina utgrävningar. Jag känner en viss andäktighet varje gång jag går där och tittar.

Ramundeboda. Här låg ett medeltida konvent som samlade bröder från Antoniterorden.Arkivfoto: Tove Svensson
Föredragshållare. Prästen Karl- Erik Tysk visar en altartavla av Mattias Grünewald.Foto: Peter Eriksson

Mer läsning

Annons