Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De vandrar i fädrens spår i Tiveden

För femte året i rad finns det möjligheter att hitta sina rötter i Tiveden.

Annons
Bygdevandring. Ett 20-tal intresserade dök upp när vandringen kring Tivedstorp började med Nils Johansson som ciceron. Han berättade om flera platser. bland annat Stenbäcksängen.

Nu är det släkt- och bygdeforskardagar på Tivedstorp. Rötter i Tiveden? pågår i dagarna fyra då det är fullt med aktiviteter kring lokal forskning. I Gamla Kaffestugan är en reception inrättad för ändamålet. Där finns också tillgång till internet, register och övriga underlag som kan behövas för besökare som vill forska i sin bakgrund.

– Vi hjälper till med forskning och anbyte om någon vill ha det, säger Gudrun Pärnarp som tillsammans med bland andra Björn Palmqvist styr upp arrangemanget.

Arrangör är NBT, Nätverk för bygdeforskning i Tiveden, där tio personer är med och arbetar.

– Det är ett nätverk av forskare som hjälps åt med de här dagarna. När det gäller byavandringarna som anordnas har vi många duktiga guider ute i byarna. Och vår hembygdsförening är mycket livaktig, varje år gör de en fotoutställning från byavandringarna, säger Gudrun Pärnarp.

Lagom när NA:s utsända kommer till platsen ska invigningstalet hållas och det görs av den före detta polischefen, Håkan Jaldung. Han är född i Olshammar och en mycket kunnig bygdeforskare.

Han inleder med att förhöra sig om åhörarna känner till en person som var ”gräsligt ful” och som levde i Undernäsbygden på 1810-talet. Det visar sig vara en man vid namn Jan Petter Svensson Uv.

– Verner von Heidenstam skrev om honom i När Kastanjerna blommar. Det är ett exempel på lokalhistoria som förenas med skönlitteratur. Allt är kanske inte med verkligheten överensstämmande men det ger ändå en beskrivning av hur man levde i mitten av 1800-talet.

Även författaren Torgny Lindgren har använt sig av lokal historia och Håkan Jaldung läser upp ett litet stycke ur årets roman av Lindgren som heter Klinsor.

– Vissa händelser i boken har likheter med verkligheten och det visar att vår bygd inte är helt borta, att det ändå är en del av Sverige.

Trots detta avfolkas landsbygden.

– Vad är det som gör att en bygd är levande? Jo, att man verkligen behåller det som är värt att spara.

Håkan Jaldung har ytterligare en fråga som, i alla fall vid detta tillfälle lämnas obesvarad:

– Varför upprätthåller vissa bygder sin historia och andra följer med tiden och det som varit försvinner?

Han menar att det som bara för ett decennium sedan beslöts att bevara kan mycket väl rivas i dag.

– Det är betydelsefullt med lokalhistoria, att sprida kunskap för kommande generationer, avslutade Håkan Jaldung vilket troligen de 40 åhörarna som var på plats höll med om.

Efter lunchtid var det dags för den guidade byavandringen i Tivedstorp, I fädrens spår. Det var Nils Johansson som guidade på stigarna norr om torpet.

Han berättade om fyra torp, om dess människor som en gång bott och verkat här för ett 20-tal intresserade deltagare.

Guidning. Drygt en kilometer in i skogen berättar guiden Nils Johansson om Stenbäcksgården.
Passande miljö. I Tivedstorps gamla miljö är det perfekt att hålla dagar för bygdegårdsforskning.
Välkomnar. Lisa Szanto och NBT hälsar alla välkomna.
Vad är det som gör att en bygd är levande? Jo, att man verkligen behåller det som är värt att spara. Håkan Jaldung

Mer läsning

Annons