Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vägen ut ur krisen

För 15 år sen kom dråpslaget. I ett slag försvann 650 industrijobb från Arboga när Volvo Aero flyttade flygmotorunderhållet till Trollhättan. Kan Laxå, som nu går igenom något liknande, lära sig något av den resa som Arboga och andra drabbade orter har gjort?

Annons

Arboga, Stora torget:– Arboga har klarat sig bra. Det är klart att det var hårt när det hände, men det blev inte den katastrof många trodde, säger Göran Stolpe.

Tåget till jobbet i Stockholm är försenat och Göran väntar på torget framför Ica, den lilla vita korvkiosken och de förmiddagshandlande pensionärerna. Han minns den chockartade stämningen efter storvarslet, rubrikerna, det statliga räddningspaketet och oron bland bekanta som jobbade på ”flyget”.

– Men några år in på 2000-talet hade många fått jobb igen. Man ska inte ta ut eländet i förväg, oftast löser det sig. Jag har varit arbetslös två gånger. Båda gångerna har det visat sig vara en möjlighet, säger Göran.

På vintern för 15 år sedan var tonläget ett annat. Arga och besvikna Arbogabor demonstrerade på Stora torget och Ann-Kristin Jansson var en av dem:

– Jag jobbade inte på Volvo Aero, men flytten påverkade hela Arboga. Alla var ute på torget.

Men det blev som sagt inte så illa som väntat. Nu jobbar Ann-Kristin i Köping men bor i Arboga och tycker att alla har ansvar för att få den egna kommunen att överleva – och leva upp.

– Jag försöker handla allt som går här och gå ut och äta på de restauranger och kaféer som finns. Det är viktigt att vara solidarisk mot sin stad.

Rådhuset:

Olle Ytterberg funderar lite innan han sammanfattar åren som gått. Innan han blev socialdemokratiskt kommunalråd i Arboga 2005 jobbade han själv ute på flyget.

– Det viktiga när något sånt här händer är att orka se framåt, samla alla krafter och hjälpas åt. Man måste tro på att man fixar det själv. Att uppvakta något departement i Stockholm i hopp om att få hjälp är ingen långsiktig lösning.

Han är nöjd med det Utvecklingscentrum som skapades i samverkan mellan näringslivet, facket och kommunen.

– Där skapade vi en mötesplats för många olika aktörer och en arbetsmetodik som vi fortfarande har stor nytta av.

Tillsammans med en privat hyresvärd bildade kommunen också fastighetsbolaget Sturestaden, som förfogar över nästan 100 000 kvadratmeter industrilokaler.

– Det blev ett verktyg för att etablera nya företag och bidrog till att Arboga 2007 vann dragkampen om placeringen av Försvarsmaktens centrallager. Det gav ett 80-tal nya arbetstillfällen.

Mindre lyckat blev, konstaterar han, riskkapitalbolaget Arbustum som startades av Volvo och staten gemensamt. Hundra miljoner i investeringsstöd skulle skapa tillväxt i form av nya företag i Mälardalen.

– Vi fick ett kontor här med tre personer. Men pengarna hade vi inte mycket nytta av.

I dag sysselsätter Saab uppemot 700 personer i Arboga.

– Visst skulle det slå hårt om de lämnade orten. Ingenting tyder på det, men man måste alltid vara beredd.

I dag har Arboga flera företag med liknande högteknologisk profil.

– Visst kan det bli konkurrens, inte minst om personal, men i slutändan vinner alla. Tack vare det här går i år de första eleverna ut från Saabs tekniska gymnasium i Arboga, ett studieförberedande gymnasieprogram med nationellt elevintag som till stor del är förlagt på Saab.

Åsby industriområde, Ytstruktur:– Vi trodde att vi skulle få beröm, men så var det ju inte, konstaterar Peder Wickström, vd på Ytstruktur, torrt.

1996 hade varit ett riktigt bra år för Volvo Aero i Arboga. Ingen anade vad som väntade.

– Samma dag vi fick beskedet började vi fundera på vad vi skulle göra. Vi var många som hade familj här och som inte ville flytta med jobben till Trollhättan, säger Peder.

Några månader efter beskedet gick Peder och några Volvokolleger upp till ledningen och avtalade om köp av flera maskiner.

– Det var saker de ändå inte skulle ha med sig till Trollhättan. Vi såg möjligheter hos lokala kunder som var för små för Volvo.

Det blev grunden till Ytstruktur, som i dag sysselsätter cirka 30 personer.

– Jag köper fortfarande inte flyttbeslutet. Men när det väl var fattat var det bara att gå vidare och göra det bästa av det.¿¿Järnvägsstationen,¿Utvecklingscentrum:¿Det kom mycket gott ur det onda, konstaterar Arbogas näringslivschef Göran Dahlén. Den strukturomvandling som svensk arbetsmarknad gått igenom blev än tydligare i Arboga.

– Vi har gått från några stora arbetsställen till fler och mindre företag i fler branscher.

Många Volvo-anställda stannade och startade egna avancerade verkstadsföretag med maskiner man fick köpa billigt av Volvo. Andra stannade och blev konsulter i nya kunskaps- och tjänsteföretag.

– Många av företagen har också växt. Inte för att marknaden finns på orten men för att kunskapen finns här. Det högteknologiska arvet har förvaltats väl.

Han talar i dag om Arboga som ett ”mini-Kista” med upp emot 900 högkvalificerade it-jobb, där den redan starka turistnäringen växer och där man kan bo och pendla till en stor arbetsmarknad.

– Därför är den enskilt viktigaste frågan för oss att tågen går i tid.

I fjol passerades en magisk gräns. Då fanns för första gången fler än tusen aktiva företag i Arboga.

– Det firade vi förstås. Nu måste vi fortsätta utveckla vårt högteknologiska arv och locka till oss fler nya etableringar.

Åsby industriområde, Recotech-koncernens huvudkontor:¿– Ursäkta, det är lite rörigt här nu, säger Lorin Mayer Nordström och flyttar på buntar med inplastade Recotechskjortor, företagsmärkta pennor och vattenflaskor. Som operativ platschef på Recotech är han mitt uppe i förberedelserna för en av världens största energimässor i Tyskland. Där ska bolaget konkurrera om kunder från hela världen.¿Han startade karriären som trainee på Volvo Aero i mitten av 90-talet, och när flyttbeskedet kom hade han redan fått ett nytt jobb utomlands. Det blev totalt åtta år i USA, Singapore och England.

– Livet var perfekt. Jag tänkte aldrig mer Arboga, aldrig mer Sverige.

Ett decennium senare är han tillbaka och har utsikt mot just den bruna tegelbyggnad där varselbeskedet kom.

– När man bildar familj börjar man längta efter att ha det som när man själv växte upp.

Recotech växer, köper lokala uppfinningar och knyter internationella samarbeten.

– Ja, det händer nya saker hela tiden.

För Lorin Mayer finns framtiden i Arboga.

Mer läsning

Annons