Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Adrenalinfylld krigslek

Adrenalinkicken är den stora behållningen, det är de överens om, männen som sitter vid lägret intill gamla gruvkontoret och äter ärtsoppa och pannkakor. I helgen har det lekts krig i Stråssa.

Annons
Krig bland ruiner. För den oinvigde ser det onekligen verkligt ut när krigarna hukar med sina vapen bakom betongblocken.BILD: MARIA ANDRÉASSON

En bit bort är en krigshärd riggad, det ser ut som en sönderbombad stad, och det är så de vill ha det. De är skitiga, lite småsvettiga, klädda i militärkläder och ser otroligt nöjda ut.

– Leka krig är kul, det är därför vi är här, säger de samstämmigt när NA kommer på besök mellan två sammandrabbningar.

Och så är det otroligt kul att träffas också, lägger de till.

Fast när startskottet till en match går, då är det blodigt allvar.

– Två minuter innan är det knäpptyst, och sekunderna innan ser man inte ett dugg, sån fokus är det, säger Johan Danielsson, Askersund.

Helhetsupplevelse

Därute på banan hatar de varann, men i pauserna blandas lagen gemytligt.

– Det är en helhetsupplevelse, säger Kristofer Tunberg. Det sociala betyder mycket, därför åker vi hit kvällen innan för att äta och dricka gott.

Jag frågar vad de där hemma säger om att de drar iväg för att leka krig. Någon svarar ”skilsmässa” halvt på skämt, halvt på allvar.

– Många tycker förstås det är löjligt att vi leker krig. Men jag tycker inte det är värre än att det finns fyrtioåriga karlar som rider på hästar, säger Danny Stafström, Askersund. Och jag dömer inte heller dem som gillar att klä ut sig till riddare.

Märks inte

Stråssas invånarantal i princip fördubblas under helger som denna, men männens – för det är bara knappt en handfull kvinnor på plats bland de drygt 300 – uppfattning är att det inte är så många som märker något av dem.

– Pizzerian i trakten är väl glad att vi är här, skrattar någon.

Det äts ju inte bara ”lumparkäk”.

– Men det vore kul om det kom fler upp och kikade, tycker Mikael Andersson, Vedevåg. Han berättar att det nog bara är en handfull från den egna kommunen på plats.

– Det är nog inte så känt än i trakten, konstaterar han. Trots att anläggningen tillhör de största Norden.

Bränner till

Det gör ont som fan att bli träffad, men där och då, i stridens hetta, är det inget man tänker på förklarar de.

– Det bränner till lite bara, sen ser man blåmärkena efteråt, säger Rickard Hedberg, Fjugesta och visar upp ena armen.

– Jo, det blir lite som en drog, instämmer Niclas Larsson, Örebro, som ”åkte dit” på det för ett år sedan och gärna kommer tillbaka för att leka på blodigt allvar på Stråssa gamla gruvområde.

Fullt fokus. När det är match är de helt avskärmade från yttervärlden.
Inte bara krigslek. Paintballträffarna är en social grej intygar karlarna i Ghost Batallion och poserar framför sitt militärtält.

Mer läsning

Annons