Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Expert tror på fällande dom

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke tror att enhetschefen i Lindesberg fälls i domstolen. Det finns flera vittnen till händelsen, vilket är ovanligt vid brott mot efterforskningsförbudet.– Oftast ser chefen till att tala i enrum, säger Nils Funcke.

Annons

Det var under ett personalmöte som chefen frågade vem som skrivit insändaren i Nerikes Allehanda. Att personalen som var med vid mötet ger en samstämmig berättelse om vad som hänt är avgörande för en fällande dom. Det menar Nils Funcke, sekreterare i Statens Yttrandefrihetskommitté och tryckfrihetsexpert.

En  händelse som liknar den i Lindesberg inträffade när försäkringskassans säkerhetsdirektör försökte ta reda på vem som lämnat uppgifter till tidningen Expressen. Chefen togs ur tjänst och dömdes i februari till böter för brott mot efterforskningsförbudet. I det fallet spelades chefens frågor till de anställda in på band.

För att chefen i Lindesberg ska fällas för brott mot efterforskningsförbudet är vittnenas berättelser mycket viktiga.

– Sker det i en större grupp av personer och deras uppfattning av vad som sas är ganska samstämmiga har det i det närmaste samma bevisvärde som en bandinspelning, säger Nils Funcke.

Den senaste tiden har det förekommit fler fall där myndigheter på olika sätt försökt kringgå de anställdas yttrandefrihet, enligt Nils Funcke. Det kan bero på att fler anmäler den typen av brott, att JK (Justitiekanslern) åtalar i fler fall eller att den typen av övertramp sker oftare, enligt Funcke.

– Tidigare har det varit svårt att föra i bevis att någon vidtagit olagliga åtgärder i form av efterforskning. Nu har allt fler mobiler som är lätta att ställa in i inspelningsläget. Ord står inte längre mot ord. Det tror jag gör att människor som blir utsatta tycker att de har på fötterna och att det underlättar för JK att väcka åtal, säger Nils Funcke.

Under rättegången pressade åklagaren den åtalade chefen med frågor om hon beordrats att ta reda på vem som skrivit insändaren.

– Socialchefen frågade vem som hade skrivit insändaren och undrade varför de inte hade pratat med berörd chef, svarade enhetschefen.

Om chefen utsatts för påtryckningar kan ansvaret hamna på socialchefen, tror Nils Funcke.

– Alternativt är det kanske mer troligt är att bägge åtalas. Om det finns en till gärningsman låter det väldigt uppseendeväckande. I så fall bör JK dra tillbaka åtalet och be att få återkomma, säger Nils Funcke.

Om enhetschefen utsatts för påtryckningar kan domen från tingsrätten bli mildare, enligt Funcke.

Mer läsning

Annons