Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fiberfiaskot som kostat 89 miljoner

Satsningen på ett eget stadsnät blev fiasko. För 89 miljoner kronor fick Lindesberg länets sämsta fibernät med rekordlåg tillgänglighet.

Annons

Grannkommunerna fick fiber gratis – och ligger i Sverigetopp.

Nyligen gav Lindesberg upp satsningen i egen regi och sålde ut sitt stadsnät till Telia/Skanova. Efter fem års ledningsgrävande har projektet kostat skattebetalarna i Lindesberg 89 miljoner kronor och endast 15 procent av kommuninvånarna har tillgång till det supersnabba bredbandet. I Hällefors och Nora, som valde samarbete med Telia/Skanova redan från början, ärkostnaden i princip noll och tillgängligheten 65-70procent.

Notan för stadsnätet i Lindesberg är av den storleksordningen att den borde röra upp åtskilligt med damm i den politiska debatten. Det vore inte konstigt om kritiker utkrävde ansvar, kanske till och med att huvuden skulle rulla.

Men det har varit tyst som i graven. 89-miljonersaffären har seglat fram under radarn utan att väcka minsta uppståndelse.

Förklaringen är inte svår att hitta. Den politiska majoriteten har skiftat under de här åren och alla partier utom Sverigedemokraterna har suttit i regerande ställning.

Alla, oavsett politisk hemvist, har nickat ja till fiberäventyret. Ingen har ställt kritiska frågor om vart man varit på väg.

I slutet av 2007 bestämde sig Telia för att göra Örebro län till pilotområde i sin nationella fibersatsning. Det var klang och jubel bland IT-folket, fiber var nära nog en lika viktig infrastruktur som vägar och järnvägar. Nu skulle Örebro län placera sig i frontlinjen.

Telias lockbete var fett. Låg anslutningsavgift för kunderna – 4 000 kronor per hushåll i premiärorten Grythyttan, 7 900 kronor i de kommuner som sedan följde. Kommunerna skulle i princip inte ha någon kostnad alls.

Men det fanns en hake som skulle dela länets kommuner i två falanger. Telia krävde att de kunder som fick fiber skulle teckna ett treårigt avtal att köpa Telias tjänster för tv, telefoni och internet. Först därefter skulle kunderna ha ett fritt val.

I Lindesberg kom detta villkor att få avgörande politisk tyngd.

– Vi diskuterade om Telia skulle bygga ut fibernätet, men vi valde stadsnät. Inlåsningseffekter och konkurrensutsättning avgjorde, säger moderaten Pär-Ove Lindqvist som då tillhörde den styrande majoriteten.

Men satsningen på ett eget nät skulle visa sig bli en rejäl och dyrbar flopp.

Det finns inga spår av kritiska frågor och uppföljning från politikerna i de kommunala handlingar som NA granskat. Alla politiker vi pratat med nu säger också samma sak – det förekom ingen egentlig diskussion om stadsnätet. Den politiska styrningen lyste helt med sin frånvaro. Mångmiljonprojektet fick ostört rulla på.

I dag säger Pär-Ove Lindqvist att han och Jonas Kleber (C) flera gånger försökte få reda på hur utbyggnaden gick. Lindqvist hävdar att de inte fick några raka svar.

– Vi frågade ekonomisidan, kommuncheferna, Bo Bäckman ... De rapporter vi fick var mer positiva än utfallet vi har i dag.

Någon mörkade alltså sanningen för er?

– Nej, men möjligtvis att man hade en mer positiv inställning än till vad som blev utfallet, säger Lindqvist.

– Det brast i planeringen, det kan man lätt konstatera, säger kommunchefen Christer Lenke. Kostnaderna var högre än man hade anslagit i budget.

I augusti i fjol fick dåvarande vd:n för Linde Energi, Jens Isemo, uppdraget att utreda hur stadsnätet skulle organiseras i framtiden. Han presenterade sin rapport för kommunfullmäktige i oktober – och kritiken var svidande:

• Det brast i den ekonomiska kontrollen.

• Ansvar för beslut, vad som beslutats och ekonomiskt resultat var otydligt.

– Varför håller vi på med bredband när det finns så många andra utmaningar för kommunen? undrade Isemo i fullmäktige.

Greger Nilsson, styrelseordförande i Linde Energi, slog bakut när bolaget fick frågan om att ta över stadsnätet.

– Min första reaktion var att vi inte kunde bredbandsfrågor. Tidigt såg vi också att det inte fanns en chans att få det att gå runt, kunderna var för få. Det var som Ebberöds bank – mer utgifter än inkomster, säger Greger Nilsson.

Resultatet av Isemos utredning blev att stadsnätet skulle säljas. En oberoende konsultfirma värderade det till 36 miljoner. Konsulterna slog också fast att nätet skulle kunna ge vinst först 2019, men att det i så fall krävdes ytterligare 50-60 miljoner kronor i investeringar.

– Det fanns det inte utrymme för i vår ekonomi, säger Christer Lenke.

Hur kunde det gå så här?

– Ja, säg det, svarar nuvarande kommunalrådet Anders Ceder (S).

– Det saknades kontroll och var ansvaret för det ligger vet jag inte, förklarar Pär-Ove Lindqvist.

– Politikerna hade ett ansvar i den mån vi hade någon redovisning som underlag, säger Anders Larsson, kommunstyrelsens ordförande (C) 2007-2010.

Anders Ceder ångrar att Socialdemokraterna 2008 röstade ja till ett eget nät.

– Vi var nya i opposition och ville väl inte verka motsträviga mot en satsning som framställdes så positivt.

Läs hela det fyrasidiga reportaget i NA papperstidning eller köp ett digitalt lösnummer här

Mer läsning

Annons