Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Församlingshuset har en mission att fylla

Öskeviks missionsförsamling samlar inte så många själar, dryga dussinet, men arrangemangen i missionshuset lockar desto fler.

Annons
Renskrapat. Britt Johansson bär ut tomma serveringsfat efter lunchen som inleder dagledigträffen i Öskeviks missionshus.

– När jag kom hit i slutet av 1970-talet var vi en handfull församlingar i vår krets. Nu är de flesta nedlagda, säger Elisabeth Wiberg.

Tvärs över sjön Usken ligger Öskebohyttans missionshus. Även det hålls vid liv, vid enstaka tillfällen med bland annat den omtyckta hantverksmarknaden varje år.

– Öskebohyttan drivs av en egen stiftelse och tillhör inte vår missionsförsamling även om det finns några medlemmar som är med i båda, berättar Elisabeth Wiberg.

I Öskevik är det minst en aktivitet i veckan i missionshuset. Kyrkorummet ger gott om plats för kroppens vård varje vecka i form av gymnastikpass.

Första tisdagen varje månad är det en så kallad dagledigträff. Det har det varit i över tio år. Tisdagen den 5 maj var vårterminens sista i år. Träffarna inleds med sopplunch som följs av någon programpunkt. I tisdags var det underhållning av Bestefars trio med Inger. Ibland har det varit bildvisningar och föreläsningar.

Britt Johansson och Elisabeth Wiberg står i huvudsak för att förbereda soppan hemma i sina kök.

I tisdags firades det lite extra och soppan var utbytt mot lax och sallad.

Britt har tagit över efter Viola Norelius som med ålderns rätt trappat ned. Hon närmar sig 90 och det åldersstrecket har Thure Eriksson i Mårdshyttan passerat.

– Det brukar vara otroligt goda soppor de gör. Det är bra att ni (NA) uppmärksammar alla stora händelser i Öskevik som till exempel det här, säger Thure Eriksson med en glimt i ögonvrån.

Dagledigträffarna lockar även besökare från Nora och Lindesberg.

– Julottan är höjdpunkten. Då skulle du vara här. Då är det fullt i missionshuset. Johan och Niklas Wahlström kommer hem till jul och spelar. Det avslutar julhögtiden här och de spelar så att tårarna rinner på mig. Fantastisk musik har alltid berört mig och tar över känslorna. Inget som jag kan göra något åt, säger Kjell Eliasson.

Bestefars trio med Inger

gick också hem hos publiken i tisdags eftermiddag.

– Gillar ni gamla välkända låtar frågade Inger Ivarsson publiken. Svaret blev naturligtvis ja.

– Så bra för det gör vi också, sa Inger och drog i gång med just den titeln. Det ska vara gamla låtar, gruppen Family Fours Svensktoppstopp av Berndt Öst och Peter Himmelstrand från andra halvan av 1960-talet.

– Underhållning utan Evert Taube är ingen underhållning för mig. Han har alltid varit min idol, sa Inger Ivarsson.

I tisdags blev det Sjösala

vals och inte oväntat allsång med Sommarpastoralen och Rönnerdal som skuttar med ett skratt ur sin säng, är gammal men dansar ändå.

Trogen gäst. Trots viss möda och besvär vill inte Thure Eriksson avstå från att vara med i Öskevik.
Bestefars trio med Inger. Inger Ivarsson, sång, John Jäderqvist, klarinett, Gunnar Sjövall, dragspel och Seppo Ylikoski på gitarr.
Välbesökt. ”Som mest har vi varit 50 personer på en dagledigträff. I dag är vi 45”, säger Kjell Eliasson.

Mer läsning

Annons