Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omdöpt papperskorg sparar på miljön

Alla talar om papperskorgar, men egentligen hör inte pappret dit alls. Inte numera när vi tillsammans försöker hålla isär det vi kastar i olika fraktioner. Papper för sig, kompost för sig och plast för sig, till exempel.

Annons
Osorterat. Maria Carlsson och Sven Eriksson kan hitta allt mellan bananskal (som ska ligga där) och trasiga mobiler i skräpkorgarna. Mest är det papper som hamnat i fel kärl.

Två avdelningar inom BKT, Lokal- och Miljöservice samt Avfall och Återvinning, har därför dragit i gång ett samarbete där målgruppen i första skedet är skolorna och deras hantering av pappersavfall.

En effektivare hantering från början, det vill säga att allt hamnar i rätt kärl, sparar onödigt arbete, pengar och miljö.

De som jobbar med städningen vill få bort ordet papperskorg och i stället tala om skräpkorgar.

– Då blir det tydligare att det handlar om skräp, inte om papper i korgarna, säger Maria Carlsson, lokalvårdare på Lindeskolan.

Tillsammans med sin kollega Sven Eriksson tömmer hon dagligen skräpkorgar som till två tredjedelar fyllts med papper som borde ha lagts i papperskärlen istället. Kärl som skolans vaktmästare tar hand om.

– Det handlar mycket om att ge rätt budskap. Vi vuxna måste visa att återvinning är viktigt, barn och unga gör som vi gör, inte som vi säger, konstaterar Maria Hedenström som är avdelningschef på Lokal- och Miljöservice.

I samband med årets servicebesök kommer skolorna i Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg att få ta del av tankarna bakom projektet. Det finns ett intresse på skolorna, både från vuxna och elever. Det har lokalvårdarna redan känt.

Ger bättre arbetsmiljö

– Ungdomar är engagerade och det märks. Och vi svarar gärna på frågor kring sortering och återvinning, säger Maria och Sven som trivs bra med sitt arbete.

– Det är fritt och ger många kontakter under arbetsdagen, säger de.

För alla lokalvårdare innebär en bättre sortering bättre arbetsmiljö och färre tunga lyft. Dessutom finns alltså pengar att tjäna för verksamheter om sopvolymerna minskar.

Slår kampanjen väl ut står plast och kompost i tur att sorteras bättre.

Mer läsning

Annons