Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillgänglighet stöter på hinder

Det ska bli lättare för funktionshindrade att ta sig fram i Lindesberg. Men förändringen går trögt.

Annons
Snyggt och bra. Joakim Lindqvist är glad över att entréerna till butiker längs Kristinavägen blivit tillgängliga sedan ramperna byggdes. På ena sidan är det trappsteg, på den andra en slät ramp. Även stadsarkitekten gillar lösningen som fastighetsägaren MA Byggnads AB   har ordnat.

I årets ”Tillgänglighetsbarometer” får Lindesbergs kommun både ris och ros. Beröm för att man försöker driva på fastighetsägare att undanröja enklare hinder. Kritik för att det saknas mål för ökad tillgänglighet i översiktsplanen.

Undersökningen görs av Humana och bygger på en enkät som 188 av landets kommuner besvarat, nu för fjärde året i rad. Kommunen har svarat på hur den arbetar med tillgänglighet i styrande dokument, men också hur det ser ut i den praktiska verkligheten.

Lindesberg har en välarbetat plan med rubriken ”Funktionsnedsättning inget hinder”. Där finns beskrivet hur man vill få alla instanser att alltid i alla sammanhang tänka till för att underlätta för funktionshindrade av skilda slag. En lång rad mål finns uppräknade, likaså vem som ansvarar för att åtgärder genomförs.

Det handlar mycket om att ge stöd, att ge personal information och att samverka med intresseorganisationer. Men också praktiska saker såsom att göra utflyktsmål och idrottsanläggningar tillgängliga för alla.

Bodil Larsson representerar rörelsehindrad barn och ungdom i det kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning. Hon har genom rådet tryckt på hos kommunens politiker för att göra samhället mer tillgängligt. Bodil Larsson har också varit med och utarbetat planen.

– Det är bra att planen finns, men jag tror att det är svårt att få alla att ta den till sig och att följa den, säger hon.

För att få fart på fastighetsägarna gick Boverket för några år sedan ut med krav på att ”enkelt avhjälpta hinder” skulle undanröjas senast 2010.

Detta gäller såväl privata som offentliga byggnader och platser. Därmed har föreningar kunnat få bidrag till bland annat ramper och handikapptoaletter till bygdegårdar och klubbstugor.

Men alla hus går inte att anpassa.

– Kravet är generellt, men man får göra en bedömning om det är tekniskt genomförbart och skäligt, säger stadsarkitekt Pelle Granlund och påpekar att innerstaden i Lindesberg idag är riksintressant för kulturminnesvården.

– Man måste göra den bedömningen bland annat för butiksentréerna längs Kungsgatan.

Ramperna till butiker på Kristinavägen tycker han är en bra och snygg lösning.

Pelle Granlund påpekar att i Ljusnarsberg, Nora och Hällefors har en inventering gjorts av byggnadsinspektör. Denne har dokumenterat brister och gett förslag på tekniska lösningar. Ett ganska omfattande jobb som Lindesberg valt att inte lägga pengar på.

– Vi har påpekat vid flera tillfällen att det inte är gjort i Linde, säger han.

Torsdagsaktionen

Bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Det föreslår regeringens arbetsmarknadsdepartement i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20). Remisstiden gick ut 19 november 2010. Något lagförslag finns ännu inte.

För att sätta press på politikerna inledde handikapporganisationen DHR Torsdagsaktionen. Den innebär att man varje torsdagsmorgon finns utanför regeringskansliet, Rosenbad, en timme för att påminna statsråden om hur lång tid som gått sedan remisstidens gick ut.

Nu har det gått 1035 dagar, och ett tjugotal handikapporganisationer har ställt sig bakom Torsdagsaktionen.

Det finns lagar med krav på hur man ska bygga, och hur publika transporter ska utformas, dessa efterlevs dock inte alltid. Det finns också en diskrimineringslag som säger att personer med funktionsnedsättning inte får diskrimineras. Bristande tillgänglighet ses dock inte som diskriminering.

Källa: www.dhr.se

Mer läsning

Annons