Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Christina drabbas hårt

Ensamstående mamma, utan socialt skyddsnät, med fast anställning inom äldreomsorgen och oregelbundna arbetstider. Och det i en kommun där barnomsorg på kvällar och helger inte existerar. Det är Christina Norgrens verklighet.

Annons
Christina Norgren har svårt att sköta sitt jobb eftersom det inte finns barnomsorg på obekväm arbetstid i kommunen. Den möjligheten försvann 2009 då för få utnyttjade verksamheten. Nu hoppas hon att behovet ska utredas igen. – Jag är inte ensam om att behöva det, säger hon.

– Jag kan inte sköta mitt arbete ordentligt. Nu tvingas jag ta ut semester de helger jag skulle ha jobbat för att inte förlora alltför mycket, rent ekonomiskt.

Christina Norgren är undersköterska och arbetar 75 procent inom den kommunala äldreomsorgen. Hon är ensamstående med två barn, 8 och 10 år, Barnens pappa bor sedan flera år i Thailand och hennes familj har inte möjlighet att hjälpa henne med barnomsorgen.

Tidigare fick Christina hjälp från kommunen. I december 2008 beslutade socialtjänsten att hon skulle få en kontaktfamilj för att kunna sköta sitt arbete. Allting fungerade mycket bra tills hon tog ett kortare vikariat för att få arbeta dagtid.

När hon återvände till sitt ordinarie jobb stod hon återigen utan kontaktfamilj. Någon ny beviljades inte. Ett beslut som togs på felaktiga grunder, ansåg Christina, och överklagade till förvaltningsrätten.

– Vikariatet varade under en månad och bedömningen gjordes enbart utifrån den och det faktum att jag då arbetade dagtid, säger hon.

Eftersom Christina inte hade behov av en kontaktfamilj under tiden för vikariatet avslog också förvaltningsrätten hennes överklagan.

Under september 2010 beslutade dock bildningsförvaltningen att tillfälligt bevilja vad de kallar pedagogisk omsorg för Christinas barn, med förhoppning om att inom kort hitta en permanent lösning.

Någon sådan lösning hittades inte. På grund av ekonomiska skäl kunde inte bildningsförvaltningen fortsätta att betala för en kontaktfamilj. Under våren 2011 stod hon därför åter på ruta ett.

En ny ansökan och en ny utredning måste återigen genomföras för att Christina ska kunna få tillbaka kontaktfamiljen igen.

– Jag vet inte vad jag ska göra längre. Ovissheten skapar stor oro inom mig. Om jag inte jobbar klarar jag inte ekonomin, och vad händer då?

– Jag kämpar ensam med att hantera vardagen.

Nästan alla vägar till att försöka förbättra situationen är uttömda. Att hitta ett nytt dagtidsjobb är inte lätt. Den enda utvägen är egentligen är att flytta från kommunen.

– Jag vill inte flytta, men kan tvingas till det. Och om några år, när barnen är större, kan jag jobba hur som helst. Men fram till dess behöver jag hjälp.

Kommunen drog in möjligheten till barnomsorg på kvällar, under hösten 2009, eftersom för få utnyttjade den. Christina tror dock inte att hon är ensam om att behöva barnomsorg på obekväm arbetstid. Därför ser hon gärna att kommunen återigen tar upp frågan och utreder behovet.

– Om fler tvingas flytta på grund av det här är det inte bra. Allra helst inte för en kommun som redan i dag har få invånare.

Socialtjänsten har beviljat Christina en kontaktfamilj, en vistelse med en övernattning per månad, i så kallat avlastningssyfte. Men det är inte tillräckligt med tanke på hennes arbetstider.

Mer läsning

Annons