Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gruvavfall ska bli miljövänlig målarfärg

Maskinerna är på plats i fabrikslokalen. Inom kort ska produktionen av rödfärgspigment och pulverfärg vara i gång. Det är en företagssatsning samtidigt som det är ett miljöprojekt som Mikael Hildor, vd för Kopparbergs Pigment, ser det.

Annons
Rödfärg för hela slanten. Men samtidigt också en insats för miljön. Mikael Hildor har köpt en industrilokal på 2000 kvadratmeter i Bångbro där rödfärgspigment och färgpulver ska produceras.

– Vi har teknologin att producera rödfärgspigment av gruvavfall. Samtidigt som vi får fram en miljövänlig färgprodukt kan vi bidra till sanering av förorenade gruvområden.

I Sverige finns det många så kallade historiska förorenade gruvområden. Det är lämningarna efter flera hundra år gammal gruvindustri. Från dessa platser läcker hälso-vådliga tungmetaller ut i naturen. Dessa områden bör saneras, anser staten.

Flera sätt att sanera

Hur en sanering av ett förorenat gruvområde kan genomföras finns det olika metoder för. Forskning i ämnet pågår hela tiden.

Mikael Hildor har, i samarbete med bland annat Örebro universitet, utvecklat en metod där förorenat gruvavfall tas om hand i en process där produktion av färgpigment är en del av slutresultatet. Metoden kallas för Kopparbergs-metoden.

– Hela idén är att producera ett rödfärgspigment samtidigt som vi tar aktiv del i en miljösanering. Det är såväl en insatsmodell som en produktmodell. Vi har arbetat fram det här med ambitionen att inte bara framställa en produkt utan att också göra en samhällsinsats.

Industrilokalen i Bångbro köpte Mikael Hildor år 2006. Nu pågår intrimning av maskinparken i anläggningen för att sedan starta en produktion.

Pilotanläggning

– Det vi bygger här i Bångbro är en pilotanläggning. Vi har tillstånd att producera 900 kilo färgpigment i timmen och planerar för en framtida produktion med treskift sju dagar i veckan.

Grundråvaran, alltså själva gruvavfallet, hämtas från det gamla gruvfältet i Kopparberg.

– Vi har redan framställt färgen tidigare via legotillverkning, men ska nu starta en produktion i egen regi, berättar Mikael Hildor.

Kopparbergs Pigment tillverkas via en så kallad torr process (till skillnad från till exempel Falu rödfärgs våta metod). Färgpigment och pulverfärg från Kopparberg lämnar anläggningen torr för att i stället blandas med vätska på en plats närmare försäljningsled och konsument. Även i detta finns ett miljötänk då produktens påverkan på miljön, genom transporter, minskar.

Redan på 1700-talet

Falu rödfärg började tillverkas år 1616 vid Falu koppargruva som en biprodukt av kopparbrytningen.

Men även i Kopparberg i Ljusnarsberg finns det gamla traditioner av att framställa rödfärg.

Produktionen av rödfärg är direkt sammankopplad med gruvindustri. Sedan år 1764 har färgpigmentet, kallat Falu rödfärg, framställts utan avbrott i industriell skala.

Men Falu röd-färgen var inte först inom denna bransch. En mycket tidigare produktion av rödfärg startade till exempel i Dyltabruk i Närke redan år 1586.

Oduglig mull

Och Kopparberg har som sagt också haft en egen rödfärgsproduktion i anslutning till sin koppargruva.

År 1764 bestämde bergmästare Erik Odelstierna i Kopparberg att den odugliga mullen på gruvbacken skulle tas tillvara för att framställa rödfärg till samhällets befolkning.

År 1783–84 skedde bygget av själva rödfärgsverket i Kopparberg och under cirka 100 år pågick rödfärgsproduktion på orten. Under denna tid beräknas cirka 4 000 ton rödfärg ha tillverkats.

Breda folkgrupper

Från början användes rödfärg främst på tegelfasader och högre-ståndshus. I slutet av 1700-talet blev dock rödfärgade hus även ett utbrett mode i de bredare folkgrupperna i Sverige.

Det är järnet som ger färgpigmentet dess karaktäristiska röda färg.

FAKTA

Enligt länsstyrelsen finns cirka 3 600 identifierade områden i länet som är eller misstänks vara förorenade. Främst är det forna tiders gruvhantering som lämnat efter sig farligt avfall i form av tungmetaller.

Statens anslag till sanering av nedsmutsade områden är 500 miljoner kronor, vilket inte anses tillräckligt av expertis.

Det finns olika metoder och idéer om hur samhället ska ta hand om gruvavfallet.

På Kyrkbacksskolan är eleverna involverade i ett forskningsprojekt hur lakvattnet från gruvfältet kan neutraliseras.

I Bångbro har Mikael Hildor byggt en testanläggning för att tillverka rödfärg av gruvavfallet.

Mer läsning

Annons