Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sistaplats i ranking gör skolan till valfråga

Artikel 222 av 300
Val 2014
Visa alla artiklar

Ljusnarsbergs kommun har i tre år fått sista plats i Lärarförbundets rankning om Sveriges bästa skolkommun.– Det är allvarligt, säger Sofi Klang, samhällspolitisk chef på Lärarförbundet.

Annons
Skolan i fokus. En sistaplats bland Sveriges 290 kommuner i tre år i följd för Ljusnarsbergs kommun i Lärarförbundets rankning över Sveriges bästa skolkommuner. Nu är skolan definitivt en valfråga.

År 2012, 2013 och 2014 hamnade Ljusnarsberg på plats 290 i rankingen.

– Ljusnarsberg ligger på låga placeringar på i stort sett alla de delar som finns i kriterierna för vår undersökning och det finns en stor förbättringspotential i kommunens skolverksamhet, säger Sofi Klang.

Lärarförbundet har 14 kriterier i sin rankning. Det handlar bland annat om lärartäthet på skolan, andelen utbildade lärare i verksamheten, lärarnas lönenivå och elevernas betygsresultat. Ljusnarsbergs kommun rankas lågt i undersökningen bland annat vad gäller andelen utbildade lärare, vilka resurser som skolan tilldelas och elevers betygsresultat.

I undersökningen tas också hänsyn till kommunernas olika förutsättningar för sin skolverksamhet. Till exempel anses skolans resultat påverkas av den totala utbildningsnivån bland kommuninvånarna och om det finns en större andel nyanlända personer i kommunen.

Vad kan Ljusnarsbergs kommun göra för att förbättra sitt resultat?

– Kommuner som placerar sig högt i Bästa skolkommun har gemensamt att de jobbar uthålligt och målmedvetet. Det är viktigt med ett helhetsgrepp över skolan, att det finns en gemensam syn mellan politikerna, skolchefen och skolans personal om vad man vill med verksamheten. Och det är ett långsiktigt arbete, inget man kan lösa på en kafferast.

Lärarförbundets skolkommunranking har till viss del avfärdats som en partsinlaga, bland annat av Anders Nordlund som är skolchef i Ljusnarsberg.

Är rankingen en partsinlaga för att höja lärarnas löner?

– Vi gör rankingen för att vi vill uppmärksamma bra skolkommuner i Sverige och vi vill lyfta på stenar och visa på vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra. Vi är ett fackförbund och lyfter självklart fram det som vi tycker är viktigt. Men vi har inte bara plockat ihop ett antal kriterier slumpmässigt utan kriterierna utgår från forskning om vad som påverkar elevers resultat i skolan och den enskilt viktigaste faktorn som påverkar elevernas resultat är just läraren.

Rankingen delas in i två delar, vilka förutsättningar kommunen ger lärare och elever och det som kommer ut av detta, alltså elevernas resultat.

– Och vår undersökning visar att Ljusnarsberg ligger lågt vad gäller lärartäthet, löner, andelen utbildade lärare och elevers betygsresultat.

Kan alla kommuner bli årets skolkommun i Sverige?

– Ja, vi har låtit forskare vid Lunds universitet granska undersökningen och alla kommuner som väljer att satsa på skolan kan bli årets bästa skolkommun.

Åtgärder för att förbättra resultaten i skolan ska ske. En åtgärd är den gemensamma skolorganisation från förskola till årskurs 9 som nu skapas med förhoppning om en bättre samsyn och ett effektivare nyttjande av skolans resurser i hela verksamheten. Med starten av kulturskolan finns också en ambition att detta kan påverka elevers resultat positivt.

Fler insatser i skolan är på gång men exakt vilka de är vill inte Gert Stark (S), ordförande i bildningsutskottet, berätta för NA ännu.

Ewa-Leena Johansson, (S):– Skolans utmaning är att utjämna skillnaderna i förutsättningar i ett systematiskt kvalitetsarbete, och allt handlar inte bara om nya resurser. Nya insatser bör tidigt riktas till elever som inte når målen.Rektorn på skolan måste ta sitt pedagogiska ansvar och vi måste ifrågasätta och hitta metoder som fungerar. Och verka för en bättre attityd till skolan och för höjda ambitioner.
Eva Renberg,  (V):– Fler specialpedagoger och utbildad personal i förskola, fritidsverksamhet och skola. Kunskapen om neuropsykiatriska funktionshinder ska förbättras för att fånga upp alla barn med särskilda behov tidigt. Säkerställ att arbetet mot mobbning fungerar. Lärarledd läxhjälp. HBTQ-certifierad skolverksamhet och personal med utbildning i genuspedagogik. Feministisk självförsvarsutbildning för alla flickor.
Ronnie Edvardsson,  (MP):– Elevernas resultat i kommunen kommer inte att förändras över en natt. Det gäller att hela kedjan med elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och tjänstemän drar åt samma håll, samt att alla är beredda att ställa krav på sig själva och på de andra.Det omedelbara som vi nu kan göra är att anställa  speciallärare till båda skolorna, så att svaga elever fångas upp tidigare.
Hendrik Bijloo,  (FP):– Höj ambitionsnivån kraftigt med en läsa-, skriva- och räkna-garanti till alla barn. Utse fler förstelärare och ge dessa möjlighet att utveckla pedagogiken. Sätt in fler vuxna i skolan så att eleverna får studiero och lärare får tid till sin undervisning. Ta vara på goda exempel, samarbeta med närliggande skolor. Satsa på språkutveckling i förskolan. Lyssna på föräldrar, lärare och elever.
Hans Hedborg,  (C):– Den nya organisationen tror vi är en av lösningarna för en bättre skola. Det blir ett närmare ledarskap, förskolan har sin chef och grundskolan sin organisation. Studiero i klassrum samt pedagogers ledarskapsförmåga är en viktig framgångsfaktor för elevernas resultat. Barn i behov av särskilt stöd i skolan ska få tidiga insatser och tillräckliga resurser. Förbättra samarbetet mellan politiker, skolledning och pedagoger.
Ulf Hilding, (M):– Det måste ske ett långsiktigt förbättringsarbete för att få följande på plats: I förskolan är fokus på att barnen lärt sig läsa senast i klass 2. I skolan råder det ordning under lektionerna och lektionerna börjar i tid. Stödpedagoger sätts in när det krävs. Skolorganisationen är tydligt inriktad på goda elevprestationer. Och inte bara elevernas prestationer följs upp utan också lärarnas. God lärarprestation ska ge god lärarlön.
Ronnie Wegerstedt,  (SD):– Andelen vuxna i skolan måste öka. Fler behöriga lärare behöver rekryteras men det krävs även att något görs nu. Vi ska nyttja resurser i kommunen genom att ge långtidsarbetslösa möjlighet att i projekt komma ut i arbete som en resurs i skolan. Grundläggande är att lärare ska få vara lärare genom att de till viss del avlastas med uppgifter som inte kräver legitimation som rastvakt och stöd i klassrum för studiero.

Kriterierna i skolkommunrankingen

1.resurser till undervisningen

2.utbildade lärare

3.lärartäthet

4.friska lärare

5.lärarlöner

6.kommunen som avtalspart

7.andel barn i förskola

8.betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9

9.betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.

10.andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9

11.andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.

12.andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år

13.andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier

14.övergång till högskolan

Alla artiklar i
Val 2014