Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slutskrivet för byrålådan

Under alla år har han skrivit för byrålådan, men nu är den första diktsamlingen utgiven. Love Salminen är konstnären med många uttryckssätt.

Annons
Han fångar vardagens känslor i ord. Love Salminen läser ur sin diktsamling.

Konstnärliga verk står uppradade efter väggarna, målningar och slöjdalster. Nere i ateljén i källaren säger Love Salminen att han har ännu fler tavlor. Men det är diktsamlingen vi ska tala om. Love bläddrar i sin första utgivning och börjar deklamera.

Sina rötter har han i Finland. Love minns väl krigsåren och hur han som ett av många finska krigsbarn kom till Sverige.

– Jag fick veta i skolan att barn kunde åka till grannlandet och jag övertalade mina föräldrar att skriva på pappret.

Krigsbarn

Då var Love sex år och inom ett år klev han på tåget med en lapp om halsen och anträdde sin resa mot Sverige och en fosterfamilj.

Kriget tog slut och som tolvåring skickades Love tillbaka till Finland.

– Jag började jobba som smedhalva (lärling) när jag var tretton. Det var också då jag skrev min första dikt. När jag satt på dass.

Det nedskrivna försvann men orden präntades fast i minnet och inleder Loves diktsamling.

– Sedan dess har jag skrivit, på vad jag kommit över.

Ofta har dikterna kommit till på natten och Love har hastigt kastat ner orden på papperslappar som samlats i högar.

För honom har skrivandet varit ett sätt att ge luft åt tankar och funderingar.

– Jag tror alla skulle må bra av att skriva av sig.

Kan bjuda på sig själv

För Love är det viktigt att fånga det ärliga, det omedelbara, känslan som finns där i stunden. Vardagen. Han skriver om livet, döden, kärleken och ensamheten, om rädslor och en liten gnutta politik. Hans språk är enkelt, formuleringarna avskalade.

Att uttrycka sig i bild eller ord har varit ett stort behov. Drömmen om att livnära sig på konsten har varit svår att förverkliga och den huvudsakliga försörjningen har han löst på annat vis, genom bland annat industrijobb och att driva statshotell.

– Jag återvände redan som 21-åring till Sverige, tyckte jag fått nog av Finland.

Love berättar om barndomsminnena av kriget, känslan av att leva i dödens skugga. Minnen som präglat honom, men också gett honom modet att leva fullt ut.

Trots problem med hjärtat och flera strokar är Love inte rädd för döden.

– I första ögonblicket då vi föds har vi också dött en liten smula. Jag kommer att glädjas åt livet så länge det varar.

Han har hunnit fylla 75 och att kunna dela med sig av glimtar ur livet genom sitt konstnärsskap ger en viss tillfredsställelse. Love är människan som också kan konsten att bjuda på sig själv.

Mer läsning

Annons