Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snart är Svepartorpåter i gammalt skick

Hans Hedborg har renoverat en mangårdsbyggnad från 1800-talet. Länsstyrelsen har bestämt att gården, Svepartorp, ska vara ett byggnadsminne.

Annons
Till huset ingår många gamla föremål, till exempel den här stenmangeln.

Inne i mangårdsbyggnaden syns tydliga spår av de människor som bott och levt här förr i tiden. Så har också huset stått obebott i 100 år. De slitna dörrarna, räckena och trappan upp till andra våningen. De gamla gardinerna för fönstren, möblerna, tapeterna. Allt kan berätta om en tid som varit.

Gården heter Svepartorp och ligger strax utanför Ställberg i Ljusnarsbergs kommun.

– Min far köpte andra delen av gården 1938. Då var gården delad. Den här mangårdsbyggnaden med sin del av gården köpte jag för 15 år sedan, berättar Hans.

Sedan köpet har Hans och hans son Fredrik lagt ner många arbetstimmar på att rusta huset.

Fastkilade fönster

– Ett större jobb vi har gjort är att vi lyft upp huset. Det lutade 37 centimeter i nordvästra hörnet. Vi skulle lyfta ur fönstren innan vi lyfte huset, men det gick inte. Fönstren satt fastkilade, så pass mycket lutade det.

I länsstyrelsens byggnadsminnesförklaring ingår inte bara mangårdsbyggnaden utan även intilliggande ladugård och bodar.

Att renovera ett hus som är ett byggnadsminne måste ske enligt tydligt fastställda riktlinjer. Allt underhållsarbete dokumenteras mycket noga. Renoveringen ska göras utan att det kulturhistoriska värdet påverkas. Arbetet utförs med material och med metoder som är anpassade till byggnadens egenart.

Hans kan ge ett exempel:

– Vi var tvungna att byta vissa delar av fasadpanelen och allt brädfoder som vi tvingades ersätta har jag handhyvlat innan vi satte upp det på huset.

Stuprännor i gran

Stuprännorna har tillverkats i gran. På taket ligger ett särskilt sorts falsat tegel som är karakteristiskt för trakten.

– Det är hjärttegel. Jag har raggat tegelpannorna lite här och där. Från begynnelsen var det ett torvtak med näver under. Nävern har vi förstås kvar under teglet.

Invändigt är huset mycket välbevarat. Här finns ursprungliga snickeridetaljer, utsmyckningar med dekormålerier och tapeter från 1800-talets slut. Det finns inte en planka eller en spik, bara handsmidd spik godkänns förstås i renoveringen, i huset som inte Hans varit på. Golvet på nedre våning har monterats loss och satts tillbaka. Fönstren har reparerats och bergslagskaminerna ska renoveras. En ordentlig dränering av husgrunden har också skett.

Hur många arbetstimmar som husrenoveringsprojekt har tagit i anspråk vet inte Hans.

– Det är åtskilliga timmar. Jag är väl lite intresserad av det här, kan jag tro, säger han med ett leende.

Mer läsning

Annons