Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljardskulden – som en tickande bomb

Länets kommuner är skyldiga över 7,7 miljarder kronor i pensioner till sina nuvarande och tidigare anställda.
– Det är en bomb som alla hör ticka, men få gör någonting åt, säger Dan Brännström, generalsekreterare för revisorföreningen FAR.

Annons

Pensionsskulderna i länets kommuner har på fem år ökat med nästan 800 miljoner kronor och är nu uppe i sammanlagt 7 759 miljoner kronor. Ett stort problem, enligt Dan Brännström, generalsekreterare för FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare.

– Man bör ställa sig frågan om ens kommuntjänstemän och politiker har tagit med det här i sina beräkningar, om de har en långsiktig plan för hur de här pengarna ska betalas ut. Om man upptäcker problemet för sent kan pengarna vara slut, säger han.

För att hindra ett sådant underskott kan kommunerna tvingas höja skatterna eller göra nedskärningar på skolor eller annan kommunal service, när skulden väl ska betalas.

När skulden ska betalas

Pensionsskulden är ett mått på hur mycket kommunerna är skyldiga sina tidigare och nuvarande anställda i tjänstepension och löneskatt. Systemet är uppbyggt kring principen pay as you go, vilket innebär att de nuvarande skattebetalarna i kommunen, hjälper till att betala pensionerna för dem som lämnat sina jobb. Därför är läget också mest ansträngt för orter med minskande befolkning – som till exempel Laxå eller Hällefors.

– Om befolkningen minskar blir det färre kvar som får dela på skuldbördan, säger Dan Brännström.

Två punkterSedan 1998 redovisar kommunerna sin pensionsskuld som två punkter i balansräkningen – skulden som uppkommit efter 1998 finns på skuldsidan, som pensionsavsättning, medan den skuld som uppkommit innan 1998 finns ”under linjen”, som en ansvarsförbindelse. Båda posterna är enkla att hitta och räkna samman, men det är enbart pensionsavsättningen som till exempel påverkar kommunens skuldsättningsgrad och soliditet, den långsiktiga betalningsförmågan.

– Ur redovisningssynpunkt är det förfärligt, alla nyckeltal blir felaktiga och ekonomin för kommunerna ser bättre ut än vad den egentligen är, säger Dan Brännström.

Förändringar av räntan

Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Kommuninvest, kommunernas egenägda finansbolag, har en helt annan uppfattning. Mattias Bokenblom, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest i Örebro, poängterar att skulderna ska amorteras av under en väldigt lång tid. Dessutom beror ökningen av pensionsskulderna till stor del på att diskonteringsräntan, som används för att jämföra värdet på betalningar gjorda vid olika tider, sjunkit.

– Framöver kan den lika gärna höjas och då minskar pensionsskulderna, berättar han.

Han tycker inte att invånare i kommuner med hög skuld nödvändigtvis behöver vara oroliga. Man måste ta hänsyn till hela kommunens ekonomi och olika förutsättningar för att kunna dra några slutsatser.

– Alla ökade utgifter är ett problem i vissa kommuner, men man ska samtidigt vara realistisk – kommunerna har lång tid på sig att anpassa sig till utbetalningarna och en del kommuner är också förutseende och avsätter pengar till någon form av pensionsförvaltning. Örebro är ett bra exempel på detta med en dryg miljard avsatt enligt senaste årsredovisningen, säger Mattias Bokenblom.

Han tror också på en något ljusare framtid för kommunerna. Pensionsutbetalningarna väntas nå sin topp 2018, när den stora gruppen 40 och 50-talister gått i pension.

– Efter det räknar vi med att utbetalningarna och pensionsskulderna minskar, säger Mattias Bokenblom.

Mer läsning

Annons