Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anita med hjärtat på rätta stället

Livet tog en krokig väg, krokigare än Anita Hallsveden föreställt sig. Men det blev bra ändå. Hon är kvinnan som lyckas hitta kraften även när det känns tungt.

Annons
Vill bidra. Alla människor har rätt att ha det bra anser HjärtLungs lokalordförande Anita Hallsveden som vill dra sitt strå till stacken för det gemensamma välmåendet.

Kanske rätt beskrivning är handlingskraftig men också lite otålig. Anita är inte den som sitter och väntar på att någon annan ska ta itu med saker. Hon gör det själv. I allt detta finns ett annat ord som också passar - organisatorisk. Ordning och reda med en smula kontrollbehov. Anita nickar instämmande. Men här finns så otroligt mycket mer. Ödmjukheten och viljan att hjälpa andra, vetgirigheten och den beslutsamma sidan. Människor är mångfascitterade, så även Anita.

Det småländska gunget i talet avslöjar ursprunget. Barndomshemmet stod i Tingsryd, men efter att ha träffat Tore på en konferens i Stockholm började Anita leta sig upp i landet. Paret bodde tillsammans i Karlskoga och Kopparberg samt hade sommarstuga i Grythyttan.

Föreningslivet har alltid varit viktigt för Anita. Som ung mamma, till Peter som redan som liten var allergisk, engagerade hon sig i lokalföreningen.

– Eftersom Tore var hjärtsjuk var det senare självklart att gå med i den föreningen som anhörig.

När paret bodde i Kopparberg insåg Anita att här inte fanns någon verksamhet. Då startade hon lokalföreningen, som i dag heter HjärtLung,

Det är över tjugo år sedan och verksamheten pågår än. Själv är Anita ordförande i systerföreningen i Nora-Lindesberg.

– Min make dog hastigt 2001 och av olika anledningar flyttade jag till Nora. En slump faktiskt. Min syster och svåger brukar bo på campingen intill på somrarna. De promenerade förbi här en kväll och såg lägenheten som var till salu. Ja, så blev det.

Nu är Anita pensionär sedan flera år, och har fullt upp. Hennes engagemang i HjärtLung-föreningen är stort, både på lokal och förbundsnivå. I dag inte bara som anhörig.

– Jag har kol, en sjukdom man dör av.

Ett krasst konstaterande. Anita är rak, tar inga omvägar utan ger klara besked. Hon delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper i hopp om att kunna hjälpa andra. Hon vill ha ett samhälle där alla människor har det bra, så bra det går. Hon ser behoven och bidrar med det hon kan. Anitas blick faller på ett gammalt fotografi av hennes farmor.

– Hon blev tidigt änka med fem barn, och i stort sett lämnad åt sitt öde.

Anita morrar över dåtidens orättvisor.

– Tänk om jag hade kunnat vara där och hjälpa henne, utbrister hon sedan.

Hennes strävan är att vara en medmänniska i ordets rätta bemärkelse. Var kraften kommer ifrån är en gåta.

– Tja, jag vet inte. Den bara finns där, säger hon och rycker på axlarna.

Mer läsning

Annons