Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Långlivad löpartradition för Lärkesskolan

Barnen är röda i ansiktet och andfådda när de springer i mål.– Det var både jobbigt och roligt, konstaterar Mahjub Saleh Idris efter Lärkemaran.

Annons
Lärkemaran. Efter motionsslingan fick eleverna på Lärkesskolan leka och spela boll vid Digerberget. Därefter åt de matsäck och hade prisutdelning. Här poserar några av skolans elever efter löpningen.

Lärkemaran har sprungits årligen av eleverna på Lärkesskolan ända sedan skolan startades på 1970-talet, berättar gymnastiklärare Daniel Magnusson. De elever som vill springer på tid och tävlar mot sin fjolårstid och sina jämnåriga skolkamrater. Motionsslingan vid Digerberget är två och en halv kilometer lång och ganska tuff för de yngre deltagarna.

– Det är ganska långt, men samtidigt är det kul att få testa sig, säger Daniel Magnusson.

Saga Sandberg, Maya Gustavsson och Linnea Ericsson, alla nio år, har precis kommit i mål. De tycker att det är roligt att springa och Maya tror att hon kunde ha sprungit en ännu längre sträcka. Linnea berättar att hon sprang ganska fort i år:

– Det gick mycket bättre i dag, jag stannade inte en enda sekund!

Även Melvin Rauseus, Mahjub Saleh Idris, Leo Engström och Sabri Mohamed har precis kommit i mål.

– Jag tycker att det är roligt att springa, men jag spelar mest ishockey, säger Leo.

– Jag har sprungit massor av lopp. Jag har hållit på och tränat sedan jag var tre, fyra år, säger Mahjub.

Efter löpningen fick eleverna leka fritt. Åttaåriga Mahjub Saleh Idris har bollen.

Mer läsning

Annons