Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Över tre timmars väntan efter olycka

Tre och en halv timme. Det är nästan en halv arbetsdag. Så länge fick Ulla Roseen sitta och vänta med smärtor i trappan mellan över- och undervåning i sin bostad innan det kom en sjuktransport.

Annons
Besviken över bemötande. –  När olykan skett i måndags kunde jag inte avgöra varför jag ramlat utför trappan. Det kunde varit en stroke, säger Ulla Roseen som först fick hjälp av grannen Moa Rudebert . Efter ytterligare tre timmars plågor och strul med SOS-Alarm kom en sjuktaxi.

Nu ligger hon på Lindesbergs lasarett och opererades i tisdags eftermiddag för en komplicerad fraktur i ett knä.

Sent i måndags eftermiddag föll hon utför trappan i sin bostad i Järle och kunde inte stödja på ena benet. Ulla Roseen ringde sin granne Moa Rudebert och Keith Stephens i Svalbo. Sedan blev det flera samtal till SOS-alarm där både Ulla och Moa talade med operatören. Vid 17.45-tiden skulle en ambulans komma, men det ändrades. Ulla rekommenderades att beställa sjuktransport. Till slut kom en bil cirka klockan 20.30. Ulla baxades med stort besvär i en rullstol över grus, högt gräs och tuvor.

– Vid första samtalet envisades man med att fråga hur stor fallhöjden varit. Det visste inte Ulla och tyckte det var oväsentligt i sammanhanget. Hon hade ont, kunde inte stå och var chockad. Vi fick ett mycket otrevligt och okänsligt bemötande, säger Moa Rudebert.

Det kan finnas många orsaker till att en 70-årig människa ramlar som kan väcka varningsklockor, oavsett skador av själva fallet.

– Jag var lite övermodig och knäet vek sig längst upp i trappan. Jag har lite besvär i ena foten efter en tidigare skada. Hade jag inte haft telefonen på mig samt Moa och Keith i grannhuset vet jag inte hur jag skulle klarat av det, säger Ulla Roseen.

Något annat än det skadade knäet har man inte hittat på Lindesbergs lasarett, Däremot är hon rejält blåslagen och har många veckors konvalescens framför sig. Ulla Roseen arbetar som översättare.

– Det kunde gått ännu värre. Jag ramlade utför hela trappan, säger hon.

Anders Swensson är landstingets chef på jourcentralen och sjukvårdsrådgivningen.

– Jag uppmanar alltid patienter att gå vidare, oavsett var något sker i vårdkedjan som man är missnöjd eller tveksam till, säger Anders Swenson.

Han konstaterar att bemötandefrågor utgör en stor andel av ärendemängden.

– Mycket går att reda ut enkelt. Det går att ringa mig, anmäla till Patientnämnden eller IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Vilket är en smaksak, säger Anders Swenson. Samma inställning har SOS-alarm.

– Patienten eller en nära anhörig kan vända sig direkt till oss. Allt finns dokumenterat och då granskar vi hanteringen och bedömningarna som skett, uppger larmcentralens centrala pressjour.

– Jag var förvirrad och uppmanades att ställa mig i kö för sjuktransporter och ta något smärtstillande. Jag har inte tänkt färdigt, men på något sätt ska jag gå vidare med hanteringen vid SOS-Alarm, säger Ulla Roseen.

Mer läsning

Annons