Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rune lyfter fram bygdens folkmusik

Rune Paulsson, 77 år, har nu gett ut sitt sjunde nothäfte med folkmusik. Här finns även en hel del av hans egna låtar med.

Annons
Lyfter folkmusiken. Folkmusiken, människorna som spelade och skapade den och deras livsöden är väldigt intressant, tycker Rune Paulsson.

Han har lagt ned ett jättejobb att dokumentera och arrangera folkmusik från bygden och lyfta fram gamla spelmän och spelkvinnor.

”Folkmusik från Norabygden del 5”, senaste nothäftet i serien är egentligen det sjunde, eftersom han även gett ut två för cello.

– Jag gör det på skoj, att ha något att roa mig med som pensionär, berättar Rune anspråkslöst.

I runt 30 år var han rektor för Nora kommunala musikskola som lades ned 1999. Han är väldigt intresserad av historia och de fascinerande människorna bakom folkmusiken och deras levnadsöden.

– Man har ju träffat en del ”original” så det är inte undra på att man blivit som man blivit, skojar Rune och skrattar gott.

De flesta låtarna i häftet är från Norabygden och Bergslagen, men även från Häverö i Roslagen där Rune själv är född.

Här finns också nyskriven folkmusik av Rune och hans dotter Maria Paulsson Sundberg. Alla arrangemang har Rune gjort.

Han är med i folkmusikgruppen Blå Bergens Nyckelharpor och har skrivit var sin låt till medlemmarna i gruppen.

– Sen lottade jag ut dem och satte namn efter vem som fick låten, Ann Maries kadrilj, Bertils polkett och så vidare, berättar Rune.

Genom åren har han tecknat upp mycket folkmusik.

– Den sista var dragspelaren Rolf Karlsson ifrån Striberg, det var avancerade låtar och han var en riktig virtuos. Och så tecknade jag upp Reinhold Andersson från Skrekarhyttan.

Reinhold gav sen ut ett eget häfte med sin musik.

– Det var som en slags urkraft när han fick på sig dragspelet, berättar Rune.

Sin första upplevelse med folkmusiken minns Rune mycket väl – hemma hos spelmannen Henning Jansson i byn Gottsta i Roslagen. Han hade fått veta att Rune börjat spela fiol.

– Nu ska vi spela sa han, och det var en upplevelse, vi spelade Finska rytteriets paradmarsch, och jag var väl 10–11 år kanske.

Det och mycket mer finns att läsa om i Runes senaste häfte, däribland låtar efter Blinda Petter från Guldsmedshyttan, Per Gustaf Florell från Hjulsjö, Spel-Kula från Älvhyttan, för att nämna några.

Petter Ersson ”Spel-Kula” var mytomspunnen och det gick sägner om honom.

– De menade på att han stod i förbund med djävulen, det sägs att han kunde sova och spela, och att stråken gick ändå, berättar Rune som skrivit en opublicerad roman om Spel-Kula.

– Jag forskade reda på mycket och så har jag ”ljugit” ihop en del också.

Han har dessutom skrivit ytterligare två romaner. För ”byrålådan” som Rune säger.

Läs mer på: www.runesmusik.se

Mer läsning

Annons