Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utvisade från Nora för att de inte platsar

Ett antal Norabor ska utvisas. De platsar inte som borgare och ska därför lämna staden. Så klart ganska länge sedan – på 1700-talet. Men det och mycket mer får besökare veta i det nya Nora-museet.

Annons
Strid. Striden om Eliasonska gården var spännande berättar Anders Håberger. Men tack vare aktionsgrupper och hårt motstånd finns den kvar i dag. Foto: Thomas Eriksson

NORA. – Men jag tror inte att utvisningsbesluten blev verkställda, förklarar förre stadsarkitekten Anders Håberger, vice ordförande i Hembygdsföreningen Noraskog. Han berättar att det där hände efter sista stora stadsbranden 1731, då hela Nora lades i aska, frånsett kyrkan och prästgården.

– Någon mer byggnad kanske överlevde, men i stort finns ingen byggnad i Nora som är äldre än 1730-talet, berättar han.

Nora byggdes upp snabbt efter branden.

– Det var väldigt viktigt för att kunna bedriva handel.

Arbogaborna kände sig hotade av konkurrensen och tyckte att Nora skulle läggas ned, förklarar han.

Utställningen är kronologisk, från äldsta tider till nu, med allt från gruvor och hyttor till många kända Norabor. Däribland sportreportern Christer Ulfbåge och Petter Aron som uppfann blixtlåset.

– Och Aron blir ju Nora baklänges.

Nora bergslag och landskommun gick förr ända upp till Bredsjö. Men 1967 överfördes Hjulsjö till Hällefors, berättar Anders. Berättelsen om Järle som 1642 fick stadsrättigheter finns också med. Och att Nora var ett eget län 1643–1648 med ett landshövdingeresidens där södra kyrkogården i dag ligger vid stationsområdet.

– Det finns tyvärr inga bilder på residenset, men det finns beskrivningar, förklarar han.

En annan viktig händelse i Noras historia är striden på 1970-talet om Eliasonska gården. Gården var tänkt att rivas och bli parkeringshus. Men det mötte på hårt motstånd bland Noraborna och en stark opinion emot rivningen. Det hjälpte.

– Det var spännande in i det sista, den striden är en av de viktigaste milstolparna i Noras bevarandehistoria och det var tur att det fanns aktionsgrupper och folk som engagerade sig, konstaterar Anders.

Och han kan dra paralleller med rivningshotet som just nu hänger över Folkets hus.

– Det är en tidstypisk 60- talsbyggnad som vittnar om de tankar som fanns då, förklarar Anders, och det vore väldigt tråkigt om den revs. Då är den ju borta för alltid, förklarar han.

Museet i vagnslidret vid Göthlinska gården är öppet varje dag, där finns också ett bildspel.

– Vi har haft en arbetsgrupp i hembygdsföreningen som samlat material, och Sara Ljungné som är grafisk designer har gjort det snyggt och läsbart, förklarar han.

Hembygdskännare Åke Mossberg har bland annat bistått med bilder, fotografen Peo Quick med flygbilder, och Sven Eknor med själva flygningen.

Blixtlås. Petter Aron från Nora uppfann blixtlåset. Aron blir Nora baklänges.
Besökare. Martin Andersson från Stockholm tycker det är ett bra museum, här vid modellen från 1943.
Kungabesök. Ett bildspel med bilder ur Åke Mossbergs bildarkiv rullar på museet, här ett kungabesök.

Mer läsning

Annons