Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åkermark – en fällaför de minsta djuren

Med jordbrukets rationaliseringar försvann stenmurar, åkerholmar, diken och odlingsrösen. Åkrarna har blivit stora fält, utan hinder och lätta att bearbeta med breda maskiner. Men för ett djur är de kala åkrarna farliga.

Annons

– När ett litet djur, som en liten groda, ska ta sig över dessa fält är det som när en människa börjar simma över Atlanten och tror att det nog ska gå bra.

Så målande beskriver Karin Sund, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Örebro, varför de små biotoperna behövs. Dikena, murarna och åkerholmarna är som refuger i landskapet, en plats för vila och skydd, där växter kan leva och djur ha sina bon.

I fukten i dikena trivs inte bara de djur som vill ha ständig tillgång till vatten utan också de som har glädje av skyddande buskar och höga gräs. Fåglar lägger ägg. Insekter och kryp trivs när de får näring från blommor och örter.

Nödvändigt för djurlivet

Vid stenmurarna och åkerholmarna kan djuren få samma skydd, och olika växter hittar de speciella miljöer de behöver för att leva vidare. Som inte finns på sterila, stora åkrar.

Murarna och dikena är också ekologiska transportsträckor. Där kan djuren förflytta sig i skydd av vegetationen. Och där sprids växter från en plats till en annan, så de kan överleva.

– Men mer än 50 procent av småbiotoperna har försvunnit sedan 1940-talet. I områden som jag studerat i Skåne har 70 procent försvunnit, berättar Margareta Ihse, professor emerita vid Stockholms universitet.

– Förändringen i landskapet har gått mycket fort, i takt med utvecklingen av jordbruken och jordbruksmaskinerna. Det började på 40-talet. Varje år har en till två procent av dessa småbiotoper försvunnit, fortsätter hon.

Minskar trots lagen

Sedan början av 1980-talet har Margareta Ihse arbetat med frågor om landskapsförändringar och ekologisk geografi.

– Vi har kunnat se hur landskapet en gång sett ut på flygbilder och gamla kartor, och följa förändringen. Det kan vi direkt koppla till en minskning av antalet arter bland växter och djur, berättar hon.

I nästan 20 år har småbiotoperna skyddats av lagen.

– Men de fortsätter ändå att försvinna, säger Margareta Ihse.

Mer läsning

Annons