Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äldre har stort behov att få sinnesro

Att ge äldre en bra vård handlar mycket om känslor och om att skapa sinnesro, det visar en ny avhandling. För att nå dit krävs tid.

Annons
Tid att prata. Ingrid Norr får besök av sjuksköterskan Anna-Carin Alden. Att ta sig tid med patienterna och prata är en viktig del i vården. Foto: Lennart Lundkvist

örebro. Den heter ”The bright side of life”, Margaretha Norell Pejners doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet. Hon har tittat på sjuksköterskornas arbetsuppgifter hos personer över 80 år, som behöver hjälp av kommunal hälso- och sjukvård.

– Känslostämningen spelar väldigt stor roll och man har väl inte lyft den biten så mycket i omvårdnadssammanhang tidigare. Man kanske har lyft den, men inte sett att det är så viktigt för den äldre, säger hon.

Att först skapa sinnesro innan man kommer in på det som handlar om vården.

– Det går inte att bara att gå hem till patienten och ta blodtryck eller lägga om ett ben. Om patienten är väldigt ledsen kan jag inte ta hand om det där blodtrycket för man måste först möta patienten i den sinnesstämning den befinner sig i, säger Margaretha Norell Pejner.

Om man inte tar känslorna först, kan det lätt bli att sjukvården tar en ”genväg”.

– Många gånger säger man att de äldre är ensamma och oroliga och medicinerar i stället, men vi hälso- sjukvårdspersonal måste lära oss att se detta och ta hand om det, säger Margareth Norell Pejner.

Hon pratar om vikten av att bevara den äldres självkänsla. Att den äldre känner sig värdig som individ, blir lyssnad på och bli tagen på allvar.

– Det kräver definitivt att man har tid och sitter ned med den äldre. Det kräver också kunskap. Det handlar inte bara om att sitta och ha ett trevligt samtal. Utan mer av ett hälsosamtal.

Det handlar om att bearbeta känslor.

– Vi brukar prata om att processa sina känslor. Är man arg går inte ilskan över på en gång, utan man måste bearbeta sina känslor. Då behövs sjuksköterskan, säger hon.

En annan slutsats är att äldre är aktiva aktörer i sin egen vård.

– De äldre vill ha hjälpen och söker den aktivt. De kanske inte ringer och säger att de behöver hjälp med det och det, men de ringer och säger att du måste komma för jag mår inte bra, säger Margaretha Norell Pejner.

De äldre litar och tror på att sjuksköterskorna ska kunna hjälpa dem. Det är till och med så att sköterskorna till en del ersätter sociala nätverk.

– Det kan vara så att de funderar på sin sjukdom och vill prata, men känner att det river upp för mycket känslor hos anhöriga att prata om sin död. Man vill inte belasta sina nära och kära för mycket.

Vad är ditt råd till kommunerna?

– Mitt råd är dels att man uppmärksammar vikten av den äldres känslor, dels att personalen, i det här fallet sjuksköterskorna, måste lära sig mer om vikten av de äldres känslor. Men också att de måste få mer tid för att de ska kunna stanna upp och hjälpa patienten, säger Margaretha Norell Pejner.

Mitt råd är att kommunerna uppmärksammar vikten av den äldres känslor. Margaretha Norrell Pejner

Vårdbehovet

Margaretha Norell Pejners avhandling är i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vård-vetenskap. Undersökningen är gjord med omkring80 patienter i en stad i södra Sverige. Patienterna bor både i ordinärt och särskilt boende.

Aldrig någonsin har antalet äldre ökat så mycket som nu. År 2030 har antalet personer som är 75 år och äldre ökat med 60 procent i Örebro kommun.

Siffrorna är framräknade utifrån tanken att allt fortsätter med samma befolkningsutveckling och vi har samma hemvård och boenden som i dag.

2012 hade Örebro kommun 137 200 invånare. År 2030 beräknas Örebro ha 173 000 invånare, en ökning med 48 procent. Gruppen under 75 år blir bara 23 procent fler. Däremot blir de som är över 75 år väldigt många fler, 60 procent. 2012 var de 10 600 i Örebro kommun. 2030 blir de 17 000.

Om alla äldre ska få samma vård som i dag behövs mycket mer personal i hemvården och fler boenden. I dag har hemvården 845 anställda. 2030 behövs 1 250. I dag finns 1 200 platser i boenden. År 2030 behövs 1 700.

Mer läsning

Annons