Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alkoholforskare: 600 000 svenskar har riskabelt drickande

Sven Andréasson är alkoholforskaren som vände upp och ner på mångas uppfattning om alkoholism.
I går kväll var han i Örebro.

Annons

Det finns runt 600 000 svenskar som har ett riskabelt drickande. Sven Andréasson, professor i socialmedicin, väckte stor uppmärksamhet när han i höstas gick ut med att en del av den här gruppen kan fortsätta att dricka måttligt. Det handlar om de cirka 250 000 personer som har ett beroende men som fungerar bra socialt och har jobb och familj.

Den här kvarts miljonen svenskar kan med ganska enkla medel få hjälp med sin överkonsumtion. Det är en myt att man bara kan bli av med sina alkoholproblem genom total avhållsamhet. Den vanföreställningen gör att många i den här gruppen struntar i att söka hjälp, menade Andréasson som stödde sig på flera olika forskningsrapporter.

På måndagskvällen var han på Centrumgården i Örebro, inbjuden av nykterhetsorganisationen Blå bandet och studieförbundet NBV för att samtala om den här frågan och om alkoholpolitik i stort.

– Det finns en klyfta mellan forskning och praktik. Det finns en mängd intressanta metoder som prövats bland forskare där man fått mycket bättre resultat än det traditionella omhändertagandet. Men det slår inte igenom, sa Sven Andréasson.

Han menar att behandlingen av de alkoholberoende till stor del präglas av vår syn på alkoholism som den nedsupne mannen på parkbänken. I själva verket finns det en gråskala – från det måttliga beroende till det rent katastrofala.

Vården och de behandlande institutionerna måste anpassa sig efter det synsättet och inte enbart erbjuda hjälp med att helt sluta dricka.

– Vilket dessutom ofta sker i kombination med antabus och med ganska så auktoritära metoder, förklarade Sven Andréasson.

Många av dem som dricker för mycket skulle aldrig drömma om att söka upp en vårdinrättning – och än mindre de sociala myndigheterna. Men enligt Andréasson visar forskningen att merparten av gruppen med ett mindre beroende tar sig ur det här tillståndet efter några år.

- De flesta gör det utan att besöka några kliniker. De tar hjälp av sina anhöriga eller nära vänner. Det är viktigt att komma ihåg – alla måste inte till behandling.

Men hur är det då med de som gradvis drar ner men ändå fortsätter dricka i måttliga mängder, löper inte de större risk att trilla tillbaka igen? Är det inte bättre att de helt slutar?

- Jo, de löper

lite större risk att falla tillbaka, menar Andréasson. Men för den här gruppen kan det sociala steget vara för stort att helt sluta dricka, eftersom vi så ofta umgås över ett glas öl eller vin. Då är det här sättet ett alternativ jämfört med att fortsätta som tidigare.

Mer läsning

Annons