Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alltid redo på Vintrosa brandstation

Alltid vara redo när larmet går.Så är det att ha jourtjänst när man är deltidsbrandman. Stadsliv har tittat in på brandstationen i Vintrosa.

Annons
Här är några av mannarna i Vintrosa deltidsbrandkår. Från vänster Björn Martinsson, som när han inte är brandman jobbar som lantbrukare, Klas Niklasson, vaktmästare i det civila, Benny Haglund som arbetar på Suzuki i Garphyttan, och Åke Karlsson som är vaktis på skolan.

Senast fem minuter efter pipet i sökaren ska de vara på plats på stationen – på rull med någon av brandbilarna – oavsett vad de pysslade med innan.

En gång var brandmannen Björn Martinsson bara halvfärdig med skäggstubben när larmet gick på morgonkvisten.

– Det var bara lägga ned rakhyveln att sticka i väg, säger han.

Vad gör de om de står i duschen när larmet piper?

– Jag har funderat på det, säger brandmannen Klas Niklasson och skrattar till.

Men, enas alla om:

– Bara att dra på sig palterna och åka till stationen ...

Klockan är halv sex. En efter en droppar brandmännen in, för det är måndag kväll, och då är det materielvård.

– Bilarna ska tvättas, brandstationen städas, all utrustning ska ses över, säger stationsbefälet Åke Karlsson.

Åke har längst erfarenhet på stationen.

– Jag kom in 1978 – aj aj, det blir ju 32 år, kommer han på.

Nyast i styrkan är Klas Niklasson med tre års erfarenhet.

– Man får hela tiden utbildning i sjukvård, brandsäkerhet – och det är saker man kan använda i vardagen, säger Klas.

Spänningen och kamratskapet betyder också mycket, tillägger de.

– Där man får hjälpa tredje man, inflikar Åke.

Tre grupper med fyra man i varje upprätthåller brandbekämpningen i Vintrosa med omnejd. Någon kvinna finns inte i arbetslaget.

– Vi har haft en kvinna, men efter att hon gått i pension är vi bara gubbar. Och det är trist, säger Åke Karlsson.

I snitt rycker Vintrosakåren ut tjugosju gånger per år.

– Bränder och trafikolyckor är de mest vanliga, säger Åke.

Den lokala brandkårens styrka?

Åke tvekar inte en sekund:

– Det är närheten och lokalkännedomen, säger han och berättar om den gången ett larm kom in från larmcentralen med fel gatuadress.

– Gatan fanns visserligen med på kartan – men den var ännu inte byggd. Vi kände direkt: ”det här måste vara fel”, men vi hittade fram ändå.

Den gången gick det bra.

– Det var tur, för det var en fullt utvecklad villabrand, så nära övertändning man kan komma. Vi hade sekunderna på vår sida och det gick bra, säger Åke.

Den nya mötesfria motorvägen mellan Örebro och Lekhyttan som invigdes i december 2008 har inte minskat trafikolyckorna.

– Det är samma antal olyckor, men personskadorna är inte riktigt lika allvarliga eftersom det inte längre handlar om frontalkrockar, säger Åke Karlsson.

Farten har ökat?

– Ja, och folk ligger på omkörning och kommer i kapp långsammare fordon. Vägen är heller inte tillräckligt bred, det finns inga marginaler att köra åt sidan om något skulle hända och då är risken stor för kollisioner.

Vintrosa brandstation har varit nedläggningshotad.

– 1984 var det farligt nära att stationen lagts ned. Men då gick Vintrosaborna man ur huse och det blev protestmöten i Folkets hus , berättar Åke Karlsson.

För att måna om stationens existens har deltidsbrandmännen jobbat ideellt och rustat byggnaden. Ett fikarum i det som tidigare var en skräpig vind har det blivit. Ett rejält jobb där elever från Tullängsskolan hjälpte till.

– Eftersom stationen fick vara kvar ville vi visa vår goda vilja, säger Åke Karlsson.

Björn Martinsson tvättar en av de bägge Scania brandbilarna.
Munderingar till de tolv deltidstjänsterna på stationen.
Provlarm Vintrosa.
Hett läge? Behövs fler uppgifter? Då går det att ringa brandbefälen i Örebro. Här presenterade med riktiga namn och smeknamn som Totta, Hjärtat, Backis, Masse, Tompa, Roggan, Crille och Uffe.
Allt ligger så centralt i Vintrosa. Granne med brandstationen: frikyrkan. Och snett över gatan pizzerian, affären och frissan.
Brandstationen är sextio år gammal. Vägguret från LM Ericksson, en pjäs med mycken retrokänsla, verkar vara jämngammal med stationen.
Varje måndag ska all materiel ses över, och stationen städas.

Mer läsning

Annons