Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åtalas för unikt antal övergrepp

24-årige Niklas Eliasson har i personutredningen, inför åtalet om en rad sexbrott, sagt att han är socialt isolerad och har svårt med relationer.

Annons

Undersökningar visar att grova sexbrottslingar ofta är mycket ensamma människor med stora relationsproblem. Psykolog Elisabeth Kwarnmark beskriver, utan att gå in på Örebrofallet, att de som begår den typen av brott inte sällan är offer och förövare i en och samma person. Som nationell samordnare i kriminalvårdens behandling av sexbrottslingar har hon mött många gärningsmän.

Socialt isoleradNiklas Eliasson har i personutredningen beskrivit att han har svårt att etablera och bibehålla nära relationer.

Han ser sig som socialt isolerad utan någon nära vän. Han har också berättat om missbruksproblem och att han i påverkat tillstånd blir mycket lättprovocerad.

Enligt vad han själv säger har han aldrig begått våldsbrott utan att ha druckit alkohol. Men han anser inte att brotten är alkoholrelaterade eftersom något i hans inre drivit honom till våldet.

Elisabeth Kwarnmark känner väl till det som hänt i Örebro, men poängterar att när hon uttalar sig om sexbrottslingars beteende är det generellt och inte om Örebrofallet.

– Det enda jag kan kommentera om det fallet är att det är unikt med så många sexåtalspunkter mot en person.

Allvarlig problematikMisstankarna mot Niklas Eliasson gäller brott både under senare tid och då han var 18-19 år.

– När brotten börjar så tidigt handlar det ofta om en mycket allvarlig problematik och det säger jag generellt, säger Elisabeth Kwarnmark.

Hon berättar att det ofta också finns drogproblematik och stora svårigheter att gå in i en gemenskap och i en relation.

– Den som begått den typen av brott är oftast en mycket ensam människa med stora relationsproblem. Brotten blir en aggressiv handling där han tar sig rätten att bestämma över offret.

Vad gör att en människa blir sexbrottsling?– Personen kan tidigt ha varit med om händelser som satt spår. Kanske bevittnat våld som inte gått att påverka. Att inte ha kunnat påverka ger maktlöshet som kan ta sig uttryck i våld senare i livet.

Elisabeth Kwarnmark är psykolog och psykoterapeut. Hon ansvarar för kriminalvårdens program ROS för sexbrottslingar. ROS står för relation och samlevnad.

Hennes erfarenhet är att en man som begår en serie av sexbrott ofta känner lättnad över att avslöjas.

– Det är en lättnad över att få erkänna. Men det tragiska är att den personen hunnit utsätta så många kvinnor för stort lidande.

Bakom beteendet kan dölja sig allvarlig psykisk störning, händelser tidigare i livet, eller ett missbruk som gett skador och personlighetsförändringar.

– Det är inte ovanligt att den gripne först nekar helt, för att ganska snart börja erkänna brott efter brott och berätta ingående.

Vilken förmåga till empati finns hos den typen av brottsling?– Förmågan till empati saknas ofta. Serievåldtäktsmän kan känna tillfredsställelse i att ha klarat av handlingen. Anspänningen kan bli till en form av upphetsning och brottet blir en aggressiv handling där det är den personen som bestämmer.

Det är inte ovanligt att sexbrottslingar känner sig triggade av våldet, inte sällan trappas det upp och brottslingen håller på tills han blir avslöjad.

Hur behandlas sexbrottslingar?– Det beror på om följden blir fängelse eller vård inom rättspsykiatrin.

Vilka behandlingsmetoder finns?– Inom kriminalvården har vi vårt särskilda behandlingsprogram ROS. Behandlingen av en person som begått en rad sexualbrott blir långvarig och hur den lyckas varierar. Inom rättspsykiatriska vården finns behandlingsprogram motsvarande våra.

Mer läsning

Annons