Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Beatriz fick stå utan vindruta

Beatriz Nyström lämnade in sin gamla Renault för att få en spricka i vindrutan lagad. Men för mycket rost gjorde att rutan inte kunde sättas tillbaka och nu står hon utan en körduglig bil.
– Den är min enda frihet, säger Beatriz.

Annons
Beatriz Nyström, hade en spricka i vindrutan och ville laga den före besiktningen. Hon lämnade in bilen på Ryds  Glas och fick tillbaka bilen med fasttejpad ruta. Det gick inte att sätta fast rutan då bilen var för rostig.

1990 hämtade Beatriz Nyström, 76, ut sin Renault 5 GTS hos Volvohandlaren i Varberg.

23 år och 21 000 mil senare går bilen fortfarande som en klocka bortsett från en spricka i vindrutan. I fredags beslutade sig Beatriz för att lämna in bilen och laga sprickan innan den skulle besiktigas.

Men beskedet från glasfirman Ryds Glas blev negativt. Bilen var alldeles för rostig för att vindrutan skulle kunna sättas tillbaka efter att sprickan var lagad. Det skulle kräva åtgärder för närmare 20 000 kronor menade Ryds Glas.

För Beatriz, som är pensionär, innebär det en tuff situation rent ekonomiskt. Lägg därtill att hon har besvär med hjärtflimmer och därför har opererat in en pacemaker och slaget blir extra hårt.

– Att sedan få allt det här på en gång gör att man nästan bryter ihop. Det blir så mycket utgifter att jag inte vet hur jag ska orka med allt.

– Jag får ju inte ut mycket pengar att leva på och så går hyran åt till hälften av inkomsten. Det går inte att spara några pengar, säger hon.

Beatriz dotter Margareta blev upprörd när hon fick höra att det krävdes en dyr reparation för att fixa sprickan i vindrutan.

– De borde ha informerat henne om riskerna, för sprickorna på rutan var inte i sikt och hon hade inte fått bilen besiktigad eller någon anmärkning. De kanske borde ha lagat sprickan i stället eller rekommenderat henne att göra det i stället för att byta rutan.

Margareta tycker att Ryds Glas borde informerat Beatriz om att det fanns risk för rost som kunde hindra reparationen.

– De hävdar att de inte kunde se det innan de tog loss rutan att. Men jag hävdar att de borde insett att det fanns en risk för det och informerat henne. Mamma är ju över 70 år. Redan där borde de ha insett att hon kanske inte visste vad hon lämnade in.

Nu står bilen i stället parkerad i garaget – där den inte gör någon nytta. Normalt sett använder Beatriz bilen när hon ska åka och handla, som en utflykt till Marieberg till exempel. Nu får hon i stället be sin dotter om hjälp med inköpen.

– Det har varit mina nöjen att köra till Marieberg och Ica Maxi och handla och så. Nu kan jag inte göra något av det. Bilen är min enda frihet, säger Beatriz.

Hon ska nu kolla möjligheten att reparera bilen hos ett annat företag om priset inte blir för högt. Annars återstår att skrota bilen och försökta hitta en annan bil.

– Jag hade ju tänkt att den här bilen skulle gå några år till. Det är tråkigt att behöva göra sig av med den när den går så bra, säger Beatriz.

Mer läsning

Annons