Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är lätt att spåra ur ...

Livet har sina förtretligheter. Torsten Ehrenmark var en mästare i att skildra motigheter med självironi och humor. Som till exempel hur svårt det kan vara att leva i London när dillen tar slut så det inte går att grava lax längre. Eller hur upprörande det kan vara att läsa i en kokbok att man inte ska salta på gulan när man steker ägg för att den kan bli prickig.

Annons
Urspårad stavning. 2001 döptes tåget efter Torsten Ehrenmark. Har namnet varit felstavat lika länge?

Men frågan är hur han skulle ha tacklat det dystra faktum – som en uppmärksam läsare upplyste oss om – att hans namn är felstavat på det tåg, som den 6 oktober 2001 uppkallades efter honom av Tåg i Bergslagen. ”Torsten Ehrnemark” står det i nosen på fordonet med nummer 9014.

Han skulle säkert ha tagit det som ett tidens tecken på slapphet, att hans verkliga storhet vanligen underskattades och så skulle han säkert ha växlat in på ett sidospår, som antagligen skulle handla om mat.

 Fläsk och kräftor

Som när han ville skriva om det nya påfundet ”konsumentteknik” och raskt kom in på hur han på ett konumenttekniskt riktigt sätt skulle inhandla rimmad fläsklägg för 13 och 60. Kanske skulle han ha hamnat i ett snart mycket aktuellt ämne: Kräftätande.

Han beskriver i kåseriet ”Kräftor ska schlurpas” hur han som tillhörande kräftätarnas elit, de ortodoxa och renläriga äter kräftor på ett nästan automatiskt sätt för att man ska koncentrera sig på smaken.

”Sugas, sörplas, slaskas”

”Kräftorna ska sugas, sörplas, slaskas, schnörvflas, schlurpas samt zzyyyssschas. Det är först då man känner den underbara dillaromen, denna kökets ädlaste parfym, denna kokkonstens Chanel No 5.”

Kan det beskrivas bättre?

Ehrenmark, som levde 1919–1985, föddes i Lindesberg, växte upp hos farföräldrarna i Örebro och arbetade på Nerikes Allehanda 1938–1939. Han blev så småningom utrikeskorrespondent för Aftonbladet och Dagens Nyheter i London, Paris och New York.

För en bred publik blev han känd genom årliga kåserisamlingar och radiokrönikor. Han blev också mycket uppskattad Sommarpratare med 50 program. De sista åren hade han uppdraget att vara ”sommarstrypare”, det vill säga han avslutade programserien i augusti med att förklara att nu väntade en lång istid till nästa sommar.

Skrev om Örebro

Torsten Ehrenmark återvände ofta i sitt kåserande till Örebro och barndomskvarteren på väster i Örebro där han också fått en park uppkallad efter sig, den ligger mellan Hängbron och Väståstrand. Där finns en minnessten med några soffor där man med fördel kan slå sig ned och läsa någon av hans kåserisamlingar. Eller samlas en bister vinterkväll och sedan gå och äta isterband med stuvad potatis på lämplig krog.

Eftersom jag är från Örebro, var Ehrenmark en given idol redan när jag var på väg in i detta yrke. 1972 gjorde jag tillsammans med andra förhoppningsfulla journalistelever en ”studieresa” till London och fick tillfälle att träffa Ehrenmark.

Och nu kan jag bara konstatera att jag likt förebilden kommit ganska långt från ämnet. Misstaget ska rättas till.

– Oj, oj. Det var inte bra. Sannolikt ett mänskligt misstag när texten bytts ut, det måste vi ändra på, säger Sten Nordström, projektledare på Tåg i Bergslagen, som inte vill förknippas med fel.

Idolmöte. Det känns som igår men det är 38 år sedan. Ehrenmark är han till vänster.

Mer läsning

Annons