Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Diskutera: Vad kan göras för de otryggt anställda?

I oktober utlovade regeringen att det ska komma ändrade regler för allmän visstid, liksom att a-kassereglerna ska ses över. Frågan är om det löser situationen för de otryggt anställda som NA talat med.

Annons

LÄNET. – Jag tror att det kommer fler och fler kryphål och ännu fler otrygga jobb, i och med att det fackliga engagemanget blir sämre och sämre. Tyvärr. Det har blivit så att man inte längre kan kämpa och vara obekväm, det finns för lite jobb, säger en av dem.

Flera länsbor vittnar om arbetsplatser där de regler som redan finns ändå inte följs: Sjuklön betalas inte ut trots man stått på schema, deltidare rings inte in i LAS-ordning efter anställningstid och ålder. I stället lönar det sig att vara aktiv och ligga på.

– På det sättet känns det väldigt otryggt, det känns som att det handlar om hur jag presterar, hur hungrig jag är och hur jag ligger till hos chefen, säger en deltidsanställd.

– Jag trodde att jag skulle få fler timmar, men de anställer bara fler och fler på deltid, gärna studenter och 17-18-åringar som inte kostar så mycket. Man kan inte bara klaga på sin närmaste chef, de måste ju följa koncernens budget, och det handlar verkligen om att skära ner på minuter.

Flera tvivlar på att det går att göra vattentäta regler, och uttrycker en sorts resignation.

– Är det så att man inte får jobba som vi gör på mitt jobb, så har de säkert hittat något sätt så det följer alla regler i alla fall.

Många säger att både de själva och kollegorna har dålig koll på sina rättigheter. Några har haft besök av facket på sin arbetsplats, men intresset har varit ljumt. En berättar att alla var upptagna av att jobba just då, och att man kanske ändå inte vågar prata.

– Det är inte så många som är med i facket, och man vill inte dra igång något. Man är rädd om sina tjänster och vet hur arbetsgivaren kan vara. De fast anställda ställer inte heller krav. Det är nog för att det här är ett sådant ställe där det alltid finns någon som kan jobba, berättar en annan.

På frågan vad som skulle hända om man ställer krav blir svaret:

– Jag vet inte. Ingen jag känner har gjort det, de har snarare sökt sig vidare. Det är väl det jag hoppas på också. Man slipper konflikten. Samtidigt: Vill inte min arbetsplats ha mig mer, varför ska jag då bråka om att få vara där ännu mer? Det känns som om arbetsglädjen försvinner. Jag är hellre någonstans där de är nöjda med mig.

Samma person konstaterar att det inte finns så mycket alternativ, och tycker att utbudet hos Arbetsförmedlingen är mest deltider och vikariat, ofta inom service och städ.

– Är det en fast heltidstjänst så krävs ofta rätt högskoleutbildning. Annars är det kvällar, helger obekväma tider. Det känns som det nya sättet att arbeta på: Ständigt tillgänglig.

Rädslan att bli sjuk eller tacka nej till korta inhopp kommer inte heller att förändras när det finns många arbetsvilliga att välja mellan.

– Jag har nog ren tur att jag är en aktiv vikarie, som gärna tar ett nattpass för att sen jobba kväll samma dag. Men om jag inte skulle göra det, kanske jag inte skulle ha råd att betala min hyra. Eller köpa någon mat, berättar LIna, 20 år ( du kan se hur hennes inkomst varierat det senaste året i grafiken till ingångsartikeln).

En annan vikarie berättar att det var just de här dygnsomställningarna som ledde till att hon till slut blev utbränd.

Generösare regler för att få stämpla tycker några är bra. Andra ser inte det som en utväg heller.

– Då kanske man fastnar i det också. Jag vill ju arbeta och utvecklas.

Här är ändå några av de lösningar som de otryggt anställda själva föreslår:

-Se till att det finns bra yrkesinriktade gymnasieutbildningar som ger jobb.

-Höj inte pensionsåldern, sänk den. Då får både unga och äldre jobb.

-Undervisa i skolan om rättigheter och lagar på arbetsmarknaden, och om fackets historia.

-Lite mer förståelse från Arbetsförmedlingen att man inte mår så bra när man förlorat sitt jobb och sin identitet, att få stöd i det.

-Att erbjudas vettiga yrkesutbildningar, inte truckutbildning när man är för gammal eller datakurser där man är bättre än läraren.

-Att ha rätt till uppsägningslön även när man blir uppsagd från bemanningsföretag.

-Att media gräver mer i hur anställningsvillkor ser ut på olika arbetsplatser.

Har du fler förslag? Ge dina förslag genom att kommentera artikeln.

Mer läsning

Annons